Annons
Nyheter

Skolprästen viktig i ungdomarnas värld

Hon var beredd på att bli ifrågasatt när hon började som skolpräst på Växjös gymnasieskolor. Men det blev precis tvärtom. Marita Magnusson Selinder har känt sig välkommen från första dagen. Nu begär kommunens högsta skolledning att projekttjänsten ska
permanentas.
Nyheter • Publicerad 5 april 2004
Marita Magnusson Selinder rör sig hemvant på Växjös gymnasieskolor. Hon känner att hon utvecklas i kontakterna med de unga och tvingas att ställa sig själv många frågor.Foto: Per-Erik Sandebäck
Marita Magnusson Selinder rör sig hemvant på Växjös gymnasieskolor. Hon känner att hon utvecklas i kontakterna med de unga och tvingas att ställa sig själv många frågor.Foto: Per-Erik SandebäckFoto: 

- Jag skulle vara kyrkans ansikte på skolan, men vad jag egentligen skulle jobba med var inte självklart. Skolorna måste få ha åsikter om hur jag skulle användas och arbetet har formats efter hand.

Finns med i alla krisgrupper

Annons

Marita Magnusson Selinder är inne på sitt tredje år som skolpräst i Växjös kommunala gymnasieskolor. Hon finns med i alla krisgrupper, deltar i lektioner om religionskunskap, etik och livsåskådningsfrågor och finns till för de elever som vill komma och prata om allt som rör sig mellan himmel och jord. Och de är ganska många.

- Från början hade jag samtal även med personalen, men tiden räcker inte till. Jag vill inte att man ska behöva vänta för länge på att få tid hos mig. I dag har jag kanske sju samtal i veckan.

Även den ordinarie skolpersonalen har elevsamtal, men det finns en skillnad tycker Marita.

- Många har redan haft kontakt med kurator eller sköterska när de kommer till mig. Det kan vara ungdomar som har ett sorgearbete, en del kommer för att de vill prata om Gud, men ofta är det rent existensiella frågor.

Öppen för alla

Många gymnasieelever har en annan religion än den kristna, och om de själva vill är Marita Magnusson Selinder till också för dem. Hon går inte in för att frälsa någon utan för att möta en annan människa.

- I klassrummen träffar jag många med en annan tro än den kristna och jag tycker om att ha levande samtal med människor från andra religioner. Det finns mycket vi har gemensamt.

Med den oro som finns i världen kan det vara extra viktigt att känna till sina rötter och sin kultur tror Marita.

- Om man får sin historia och religion berättad för sig, och känner sig trygg i den, är det lättare att acceptera och bli nyfiken på andras. Så fort det börjar gunga för en själv blir man mindre tolerant.

Aldrig illa bemött

Annons

När Marita Magnusson Selinder började som skolpräst var hon osäker på vilka reaktioner hon skulle möta.

- Det har förvånat mig mycket att jag inte blivit mer ifrågasatt. Jag har aldrig blivit illa bemött.

I stället är ungdomarna intresserade och ställer frågor på ett sätt som inte vuxna skulle våga. Det finns en öppenhet som skolprästen uppskattar, och en stor andlighet hos eleverna.

- För unga människor handlar det mycket om symbolik, saker som man kan se i filmer som

Sagan om Ringen och Matrix. Jag tycker att vi i kyrkan missat att ge ungdomarna ett språk att uttrycka andligheten.

Samtalen i klassrummen handlar mycket om etiska dilemman, om aborter och homosexualitet och andra frågor som kyrkan brottas med. Och om den utsatthet som många unga känner.

- Vi vuxna säger "du duger som du är", samtidigt som det enda budskap ungdomarna

möter i reklamen är det motsatta - "du duger inte". Vi måste våga gå emot det och stärka ungdomarna.

Och det stödet behövs i tidiga åldrar. Marita Magnusson Selinder är glad över att gymnasieledningen vill permanenta hennes tjänst, men fick hon önska sig

något mer skulle det vara en skolpräst även på högstadiet.

- Jag tror att grundskolan har ännu mindre resurser än gymnasiet. Kyrkan skulle behöva finnas där också. Inte för att evangelisera utan för att vara någon att räkna med.

Elisabeth Cederholm
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons