Svenskarna riktigt bra på engelska

Språk berikar tycker Emil Tyberg. Han undervisar i engelska vid Växjö universitet och är också internationaliseringsansvarig vid institutionen för humaniora och på lärarutbildningen. Att vår kultur hela tiden översköljs av saker från den anglosachsiska världen ser han inte som något hot. Att vi använder engelska ord innan vi hittar lämpliga svenska är ingenting han oroar sig för.

Lånat från andra språk - Vi har i alla tider lånat från andra språk, tidigare var det mycket franska och tyska. Och vem vet, om hundra år kanske det är arabiska eller japanska som influerar svenskan. Det är naturligt att ta in delar av andra språk och göra om det till sitt eget.

Men även om vi i Sverige är generellt sett bra på engelska - i alla fall på vardagskommunikation - ser Emil Tyberg stora skillnader i befolkningen.

- I skolorna finns en hel del elever som har väldigt svårt med engelskan, men också ute i samhället är det en del som har svårt både att prata och förstå. Det kan vara något som hänger kvar från skoltiden, men det finns också de som aldrig fick lära sig engelska. De som förr gick i realskola kan engelska riktigt bra, och ofta även tyska, men de som inte fick gå i högre skolor har ofta en väldigt begränsad engelska.

Ungdomsspråk Att vi sticker in engelska ord lite här och där när vi talar är inte ovanligt, men det är mera sällan man hör någon säga hela meningar tycker Emil Tyberg.

- I så fall är det ofta unga som vill göra sig spännande.

Även om svensken har rykte om sig att vara en hejare på engelska, jämfört med andra européer, betyder inte det att man behärskar alla delar av språket lika bra.

- Jag kan ha studenter som pratar obehindrat på engelska inför en grupp i 15-20 minuter, men när samma studenter skriver är det på en helt annan nivå. Man kan tala om tre fyra års skillnad i skolstadier om man jämför det muntliga och det skriftliga. Vi märker att studenter inte ser skillnad på nyanserna i språket, ofta använder de samma ord när de pratar och skriver. Vi jobbar väldigt hårt med att de ska använda olika sorters språk vid olika tillfällen.

Nyanserna i fara Emil Tyberg ser tydliga skillnader mellan hur studenter från olika länder klarar engelskan. De flesta svenskar pratar på obehindrat, medan många andra talar ganska dåligt men skriver desto bättre.

- Det är olika infallsvinklar på hur man lär sig. Vi har dragits mer åt det muntliga medan många länder har översättningsvarianten och nästan aldrig öppnar munnen.

I dag undervisar svenska lärare svenska studenter på engelska i många olika ämnen, och det händer att svenska politiker pratar engelska i Europaparlamentet trots att det finns tolkar. Emil Tyberg ser inte det som ett hot mot svenska språket, men det finns risk att en del av det man säger och hör kan gå förlorat.

- Vi har sett att det finns problem i EU-sammanhang. Folk tror att de kan engelska så bra att de bara pratar på, och så missar de både nyanser och fakta. Vi får inte tro att man kan kommunicera bara för att man har de basala fraserna. Ska man använda språket i ett större sammanhang måste man verkligen kunna det, säger Emil Tyberg.