Svensken ogillar EU - för det mesta

Men på några områden tycker ändå svensken att det är bra med europeiskt samarbete. Nästan nio av tio svenskar vill att EU ska hantera terrorismbekämpningen. Också på miljöområdet är en majoritet av svenskarna positiva till EU-samarbetet.

Drygt tusen personer i Sverige svarade i Eurobarometern, bland annat på vilka politikområden de tycker gynnas av gemensamt arbete på europeisk nivå. Annat som svenskarna säger sig vara positiva till är stöd till regioner med ekonomiska svårigheter, en europeisk konkurrenspolitik och samarbete kring vetenskaplig forskning och energipolitik.

Missnöjda

Däremot är man mindre entusiastisk till europeisk arbetslöshetsbekämpning och konsumentskydd - områden där man alltså anser att beslut ska fattas nationellt.

Svensken är generellt mer missnöjd med EU-medlemskapet än andra européer. Den högsta andelen som tycker att EU-medlemskapet är dåligt återfinns i Sverige. Var tredje svensk anser att landet tjänat på medlemskapet medan drygt hälften tycker att Sverige förlorat på att gå med i EU.

Svensken anser sig ändå vara engagerad i Europafrågor, mer än européen i genomsnitt. Och varannan svensk vill till och med engagera sig mer. Nio av tio svenskar tycker att EU borde göra mer för att intressera medborgarna för dessa frågor. Fler svenskar är motståndare än anhängare av utvecklingen mot en europeisk politisk union, och svenskarna hör till de minst unionsvänliga inom EU.

Överlag är svenskarna något mer skeptiska än övriga EU mot konstitutionen. Varannan svensk tror att konstitutionen skulle göra ledningen av EU mer demokratisk, sex av tio tror att den skulle bli mer effektiv och knappt hälften att den skulle bli mer transparent. Däremot tror tre fjärdedelar av svenskarna att konstitutionen skulle stärka EU globalt, en något högre siffra än EU i övrigt.

Efter att Frankrike och Nederländerna röstat nej till konstitutionen anser varannan svensk att förslaget bör omförhandlas och en femtedel vardera att medlemsstaterna bör fortsätta respektive överge omröstningsprocessen.

Varannan svensk tror att konstitutionen behövs för att säkerställa att EU fungerar bra medan en tredjedel tror att EU fungerar lika bra utan en konstitution.

Utvidgningen

Hälften av svenskarna är för en fortsatt utvidgning av EU och hälften är emot. Anhängarna av en fortsatt utvidgning är i stort sett lika många som inom övriga EU som i Sverige medan motståndarna är något fler. Svenskarna är mer positiva än övriga EU till samtliga tänkbara medlemsländer de fått ta ställning till (tolv stycken).

De länder som svenskarna helst vill se som nya medlemmar är Norge, Island och Schweiz medan Albanien och Turkiet har minst stöd. I samtliga fall, med undantag av Turkiet, är minst hälften av svenskarna anhängare av respektive lands medlemskap.