Trycket ökar på grekcyprioterna som säger nej till återförening
Den 24 april ska grek- och turkcyprioter i separata folkomröstningar ta ställning till förslaget om Cyperns återförening.
Om båda sidor säger ja kan ett enat Cypern träda in i EU den 1 maj.
Men opinionsmätningar tyder på ett rungande nej från grekcyprioterna, som har en klar biljett in i EU oavsett hur omröstningarna utfaller. I det turkiska norra Cypern väntas väljarna enligt åsiktsmätningar med god marginal rösta för FN-planen om öns återförening.
Det var Turkiet som med en militär invasion 1974 skapade den turkcypriotiska landsdelen i norr.
Invasionen utlöstes av en grekcypriotisk kupp planerad av den militärregim som då styrde Grekland.
Omvärldsblockad
Sedan dess har den självutnämnda Turkiska republiken i norra Cypern tvingats leva med en omvärldsblockad mot exempelvis både fruktexport och idrottsutbyte.
Öns grekcypriotiska del, som utgör två tredjedelar av Cyperns landyta, har en långt mer välmående ekonomi.
USA försäkrade på fredagen att om enbart turkcyprioterna röstar ja till återförening kommer de ändå inte att bli lottlösa.
- Vi tänker inte lämna turkcyprioterna ute i kylan, sade en UD-talesman i Washington.
Turkiets allierade Azerbajdzjan klargjorde ännu tydligare vilket pris grekcyprioterna får betala om de röstar nej - då kommer Azerbajdzjan att politiskt erkänna den turkcypriotiska republiken.
Internationella valutafonden (IMF) bidrog till ja-trycket genom att säga att Cypern kommer att blomstra mycket snabbare enat än splittrat genom den investeringsboom som väntas om avtalet kommer till stånd.
Stödjer återförening
- Vi ser absolut återföreningen som en chans för landet, sade IMF:s Cypernchef Johannes Mueller i torsdags i Bryssel.
Den grekcypriotiske expresidenten Glafkos Klerides, 85 år, uppmanade starkt sina landsmän att rösta ja, och till och med grekcyprioternas skyddsmakt Grekland markerade sitt stöd för en återförening genom att säga att en sådan innehåller mer positivt än negativt.
