Tusentals Växjöbor behöver hjälp för att klara vardagslivet

- Vi är väldigt beroende av vad som sker i omvärlden, säger och Karin Sandström-Krantz.

I sitt arbete som gruppledare på enheten för ekonomiskt bistånd möter de många med ansträngd ekonomi. Ibland går det inte att klara ens den magraste hushållsbudget utan hjälp.

Utan jobb - utanför systemet

Orsakerna kan vara flera, men de som aldrig fått fäste på arbetsmarknaden är en särskilt utsatt grupp. Dit hör många som kommer från andra länder, och inte ens med bra utbildning och yrkeserfarenhet lyckats få ett jobb.

Dit hör också många ungdomar, som med dåliga eller obefintliga betyg är illa rustade. Den som aldrig haft jobb står utanför systemet med a-kassa och sjukersättning.

- Det gäller att hitta det där första jobbet för att få en chans att komma in, men de jobben är färre i dag, säger Mats Karlsson.

Skuldsättning, sjukdom och missbruksproblem är andra faktorer som gör att Växjöbor söker upp socialförvaltningens biståndshandläggare.

Många som satsar på utbildning för att få jobb riskerar att hamna i CSN-fällan, med växande studieskulder eller uteblivna lån när de inte klarar poängkraven.

Ensamföräldrar är en ekonomiskt utsatt grupp, och par som fått det att gå ihop när båda jobbade och levde tillsammans kan få ekonomin knäckt vid en separation.

Mats Karlsson, och Karin Sandström-Krantz ser allt det här och gör vad de kan för att hjälpa människor till en dräglig tillvaro. Men det är ingen lyx de erbjuder, ingen chans att leva lönsamt på socialbidrag. Det är livets nödtorft det handlar om, inte mer.

- Snittiden för ekonomiskt bistånd ligger på fem månader. En del är inne och vänder, behöver bara stöd någon enstaka månad. Men för andra, framför allt flyktingar med stora barnfamiljer, kan det vara mycket svårt att hitta ett sätt att försörja sig.

Orolig för de unga

Socialnämndens ordförande Anders Mårtensson (v) är särskilt orolig för de ungas situation. Både som politiker och som lärare i grundskolan ser han de ökade klyftorna.

- Har alla samma förutsättningar? Du kan ställa den frågan till vilken lärare du vill, på vilket stadium du vill, och svaret blir nej. Barn som växer upp i familjer med mindre resurser har det svårare i dag. Det handlar om familjer med små ekonomiska resurser, om arbetslösa och lågutbildade föräldrar. Men även ungdomar med bra hemförhållanden kan hamna i riskzonen om de varit utan arbete några år. De åker jorden runt efter skolan, festar mycket, lever på udda tider och har svårt att komma in i samhället, säger Anders Mårtensson.

Karriär som uteliggare

En del av dessa ungdomar riskerar att hamna i ständigt utanförskap. När frågar elever vad de ska bli är det alltid några som svarar uteliggare, eller langare eller en som lever på socialen. Och det är inte för att provocera läraren de ger det svaret.

- Det är nog ingen som vill ha det så, men en del tror att det blir så, säger Anders Mårtensson .