Tvärnit i tjänstesektorn – Sverige inte sämst

Konjunkturmätaren inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn sjönk i april till 39,0 från nedreviderade 46,1 i mars, vilket är den lägsta nivån sedan lågkonjunkturåret 2009.

– Det är ett kraftigt fall – på bara två månader har det gått ned 17 procentenheter, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank, till TT.

Den kraftiga konjunkturnedgången i tjänstesektorn och har satt djupa spår, tillägger han. Mycket av det som ligger bakom är spåren av coronapandemin och de åtgärder som har tagits för att förhindra smittspridning.

Håkan Frisén, prognoschef på SEB, tolkar tvärniten som "lömsk", i och med att inköpschefsindex bygger på kvalitativa frågor.

– Det är klart att alla går åt samma håll i ett sådant här läge, säger Frisén.

– När jag försöker beräkna vad en sådan här indexnedgång betyder i BNP-termer, de sambanden känns inte som att de fungerar just nu.

Enligt Frisén kan inköpschefsindex mycket väl plötsligt vända upp snabbt igen, trots att ekonomin går dåligt

– De kan ju studsa upp också. Plötsligt en månad känns det kanske inte lika hemsk som föregående månad, då kan inköpschefsindex lyfta på ett sätt som inte speglar volymmässiga förändringar. Det kanske bara handlar om någon sorts lättnad, som alla känner samtidigt.

Sverige står långt ifrån ensam i stormen. Runt om i Europa syns tydliga nedgångar – och Sverige har än så länge klarat sig bättre inom tjänstesektorn.

I Tyskland, Europas största ekonomi, föll tjänstesektorns inköpschefsindex till rekordlåga 16,2 från 31,7 i mars. Italiens inköpschefsindex för tjänstesektorn noterade samtidigt det kraftigaste fallet på 22 år med en nedgång från 17,4 till 10,8.

I Frankrike föll tjänstesektorns inköpschefsindex till 10,2 jämfört med 27,4 i mars.

– Just inom tjänstebranschen har vi inte stängt ned på samma sätt som flera andra länder i Europa, vilket kan vara en av anledningarna till att det inte ser lika dåligt ut för Sverige, säger Christina Nyman chefsekonom på Handelsbanken, till TT.

Samtidigt understryker Nyman att Sverige är omvärldsberoende och att Konjunkturinstitutets barometer tyder på att Sverige totalt sätt befinner sig ungefär i linje med EU-snittet.

– Det är därför för tidigt att säga att vi klarar oss bättre än den bredare omvärlden. Vi ser enormt stora varsel och permitteringar i Sverige så det är svårt att säga att det är stora skillnader jämfört med andra länder. Men inom tjänstesektorn har vi klarat oss något bättre, säger hon.

I Sverige är tjänsteföretagens affärsplaner för det närmaste halvåret dystra. En växande andel tror att affärsvolymerna kommer att minska de kommande sex månaderna.

– Det signalerar att de ser dystert på tillvaron. Kommer det in positiva tecken kan man revidera upp planerna men som det ser ut nu är tror man att volymerna går ned det kommande halvåret, säger Jörgen Kennemar.

Det är en stor och bred nedgång – men vissa branscher är mer utsatta än andra. Många har drabbats väldigt hårt, inte minst inom flyg och hotell och restaurang.

– Det är sannolikt de sektorerna som speglas i siffrorna, fortsätter han.

– Nu ser man vissa ljusglimtar i att vissa länder börjar öppna upp och vissa industrier planerar att starta. Men det är en väldigt försiktig öppning. Skulle det här fortsätta så kan man se en viss förbättring, men det är för tidigt att säga. Mycket hänger på smittspridningen och att länder kan börja öppna upp igen.

Det kombinerade inköpschefsindexet för såväl tjänste- som industrisektorn sjönk samtidigt till 38,3 från 45,1 i mars.