Ulrica Messing håvar in beröm bland stormdrabbade skogsägare

Som vid en Södraexkursion i går då hon öppnade för ändringar så att mer pengar kan stanna kvar på gårdarna. Hon lovade också att ingen ska gå miste om femtiolappen om fastigheten säljs vidare under året.

Att få tillbaka framtidstron bland skogsägarna så att planering av ny skog, företrädesvis gran, snabbt kan komma i gång och se till att massangrepp av granbarkborren förebyggs.

Det ser Ulrica Messing som de närmaste stora uppgifterna innan fokus mer kan riktas mot övergripande framtidsfrågor, som att öka den inhemska vidareförädlingen, för att stärka Sveriges roll som världsledande skogs- och tränation.

Får beröm

Drygt ett år efter naturkatastrofen fick hon i går beröm av Södras ordförande Lars-Eric Åström för att ha varit lyhörd och ordnat med rätt typ av lättnader. Själv ger hon beröm tillbaka.

- Samarbetet har fungerat väldigt bra med skogsbrukets alla aktörer. Målet att så snabbt som möjligt få ut mesta möjliga virke ur skogen har infriats. Nu är minst 75 procent ute, det hade ingen vågat tro för ett år sedan. De enskilda skogsägarna, alla företag och LRF har bidragit, säger Ulrica Messing.

- I det här fallet har det varit en fördel att vara ett litet land. Här finns ett klart nätverk mellan aktörerna som ger korta beslutsvägar, konstaterar hon.

Fanns kritik

I början fanns kritik från skogsbruket mot att myndigheterna på olika nivåer hade olika syn på till exempel dispenser för virkesterminaler, vilket fördröjde en del besked.

- Vi får ta lärdom av erfarenheterna, säkert fanns det en del som kunde skyndats på. Samtidigt var det en ofta en fördel att vi tog oss tid att tänka efter,

säger hon nämner bland annat de första propåerna om att få flygbespruta nedblåsta skogsområden.

Kritiken mot att huvuddelen av planteringsstödet går till gran håller hon inte med om.

- Vi har gått på Skogsstyrelsens förslag som vi tycker är en rimlig avvägning, inte minst för att industrin är så beroende av just gran, säger hon och betonar än en gång att planteringsstödet gäller retroaktivt för de som hann plantera redan i fjol.

Berörs av drabbade

Det som berört henne mest är mötena med enskilda, hårt drabbade skogsägare.

- Att dagarna efter stormen flyga över områden med jättelika plock i pinn var en chockartad upplevelse, men än starkare var att träffa människor som till stor del lever av skogen och som fått sina livsprojekt raserade, säger hon.

I går fick hon studera typisk småländsk klurighet i form av Vislandaföretaget Fiberpacs unika system för avverkning. Det har utan statligt stöd utvecklats av Jan Karlsson och Christer Lennartsson och bygger på att två personer kan köra tre maskiner.

Skördarmaskinen är förarlös och systemet har fungerat bra i stormskogen.

Hon besökte också skogsägaren Ingemar Petersson, Geramon, Hjortsberga, som nu fått tron på skogen tillbaka och är beredd att gå vidare. 20 000 plantor är redan beställda till våren.

Han betonade vikten av att de drabbade tar hjälp av rådgivare för att hantera virkeslikvider och försäkringsersättningar så att inte för mycket går bort i skatt.

- Det blir flera svåra år framöver. Förutom kostnader för plantering väntar jättelika röjningsinsatser om fem till tio år. Den som inte har inkomster utanför gården kan få stora problem. Det kan uppstå en likviditetskris. Det mesta av pengarna som nu faller ut måste få bli kvar på fastigheten och gå tillbaka till skogen, säger han.

Extra skogsavdrag

För att inte försvåra generationsskiften föreslog han bland annat att skogskonton ska kunna föras över till en nästa generation, ett extra skogsavdrag och kanske en statlig lånegaranti.

Ulrica Messing håller med att om att ändrade regler för skogskonton och andra lättnader kan behövas, inte minst vid generationsskiften.

- Det här är viktiga frågor om människor ska våga satsa igen och de diskuteras nu också mellan finansministern och LRF Skogsägarna, säger hon.

Farhågorna för att femtiolappen kan gå både säljare och köpare förbi, om en fastighet byter ägare innan ansökan om skattereduktion lämnats, avfärdas.

- Där finns ingen anledning till oro. De drabbade ska ändå få del av skattereduktionen. Här måste vi kanske förtydliga oss, säger hon.

Ett allmänt krav på att alla skogsägare ska ha stormsförsäkring vill hon inte ställa.

- Men det kan vara rimligt att bankerna ställer sådana krav för att ge lån, tycker hon.