Vägen öppen för tjänstedirektivet

Tjänstedirektivet har manglats i EU:s instanser i två och ett halvt år. Stötestenen har för svensk del gällt arbetsrätten. Den nya överenskommelsen stöds av samtliga medlemsländer utom Litauen som lade ner sin röst.

Östros nöjd Sveriges näringsminister, Thomas Östros, är nöjd med överenskommelsen.

"Det är en stor framgång för EU och Sverige. Jag tror att vi får en mycket stor stimulans för handel med tjänster över gränserna, inte minst när det gäller etablering av företag i tjänstesektorn över gränserna", sade han vid en pressträff efter mötet.

Meningsskiljaktigheter i slutet av förhandlingarna gällde medlemsländernas skyldighet att utvärdera den nationella lagstiftningen samt ett undantag för notarier från direktivets tillämpningsområde. Viktigast för svensk del var att undantaget för arbetsrätten säkrades.

Parlamentets ändringar Ministrarnas kompromiss är i stort sett identisk med kommissionens ändrade förslag, som i sin tur i huvudsak bygger på de ändringar som Europaparlamentets majoritet ställde sig bakom efter ett invecklat förhandlande i januari.

Det österrikiska ordförandeskapet tror att Europaparlamentet ska godkänna rådets överenskommelse utan nya ändringar.

Reaktionerna i Europaparlamentet, dit förslaget kommer för en andra behandling i höst, tyder också på det. Ansvariga i de två största politiska grupperna, Malcom Harbour i den konservativa EPP och Evelyn Gebhart i socialdemokratiska PSE, har uttalat sig i positiva ordalag.

Syftet Direktivet syftar till att öka den ekonomiska tillväxten genom att underlätta handeln med tjänster på den inre marknaden. Det ska reglera villkoren för företag som vill etablera verksamhet och utföra tillfälliga tjänster i andra medlemsländer. Direktivet innehåller också regler om förenkling av administrativa förfaranden, samarbete om kontrollen över tjänsteföretagen samt skydd av konsumenterna.

Men vissa hinder kommer att finnas kvar, med medlemsländernas godkännande. Många samhällssektorer är undantagna, till exempel stora delar av den offentliga sektorn som sjukvård och sociala tjänster.

Frihet över gränserna Borta sedan parlamentets första behandling är ursprungslandsprincipen, att det är reglerna i ett företags hemland som gäller. I stället talas det allmänt om frihet att erbjuda tjänster över gränserna. Direktivet ska alltså inte inverka på arbetsrätt, kollektivavtal eller rätt till stridsåtgärder. Och medlemsländerna kan undanta sektorer eller tjänster på egen hand och införa särregler för att hindra fri konkurrens med hänvisning till sådant som hälsa och säkerhet.

Tar parlamentet ett beslut i år ska tjänstedirektivet vara infört i medlemsländernas lagstiftning senast 2010.