Valutgången som kan skaka marknaden
In i det absolut sista har de båda kandidaterna rest från delstat till delstat för att mobilisera väljare inför tisdagens val i USA.
Enligt de senaste nationella opinionsmätningarna är det klar fördel för Demokraterna och Joe Biden, som har ett visst övertag i de flesta så kallade vågmästarstaterna som Pennsylvania, Florida och Arizona.
För Nordeas chefsekonom Annika Winsth är valutgången dock inte given, framför allt med förra valresultatet, och hur läget såg ut då inför valnatten, i minne.
– Personligen känns det inte alls så säkert. Det är vågmästarstaterna som är de viktiga och där är det väldigt jämnt och osäkert. Vi vet att det är många som har förhandsröstat, men vi vet inte hur många som går ut och röstar på valdagen, säger hon till TT.
– Jag tror att marknaden är medveten om det här, för man brände sig en del då vid senaste valet.
Många förtidsröster
För fyra år sedan var läget detsamma för Trump, då mot Hillary Clinton. Prognoserna talade tydligt för Clinton, men valresultatet blev som bekant något helt annat.
Den här gången har över 90 miljoner förtidsröster avlagts, vilket talar för att själva valutgången kommer att dröja. Finns det något som marknaden ogillar är det osäkerhet och nu får man det dessutom i form av coronavirusets ökade spridning i såväl Europa som USA.
– För marknaden är det jätteviktigt att man får ett tydligt resultat och det finns dessvärre en risk att det kommer att ta ett par dagar innan man vet det. Man vill så snabbt som möjligt ha ett finanspolitiskt paket på plats, säger Annika Winsth.
Ödesfrågan blir därför utgången i kongressens två kamrar – senaten och representanthuset. I det sistnämnda ses det som en självklarhet att Demokraterna kommer att få majoritet. Däremot finns en rad olika scenarier för kongressen som helhet:
– Det kommer betyda att marknaden blir positivt överraskad. Då kan man ta bort en osäkerhet att det skulle bli utdraget och svårare att få igenom de här paketen. Det kommer ge en positiv rörelse och ses som ett styrkebesked.
– I den sämsta av alla världar får du en oerhört frustrerad president som inte har med sig någon kammare. Det kan inte hända Biden, men Trump, och man kan tänka sig honom i det scenariot. Då kommer han vara oerhört frustrerad.
– Får Biden till exempel med sig bara representanthuset kommer säkert senaten att sätta käppar i hjulen för honom och det ger då osäkerhet, säger Annika Winsth.
Ger Trump 10–15 procents chans
Andreas Wallström, chefsekonom på Swedbank, ser ytterligare ett scenario som kan skapa stor oro:
– Det dåliga scenariot är om det efter valdagen är högst oklart vem som har vunnit. Eller om Trump hävdar att han har vunnit, trots att han inte gjort det. Mitt huvudscenario är att Joe Biden tar hem detta och att det blir en blå våg där demokraterna tar kontroll över hela kongressen.
I procent ser han ungefär 10–15 procents chans för Trump.
– Men 10–15 procent är inte försvinnande lite. Vem vet hur mycket Trump kan mobilisera de sista dagarna?
Fakta: Så styrs USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen, som består av representanthuset och senaten) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.
Presidenten utser domare i Högsta domstolen (HD) och är överbefälhavare för militären.
HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
