Annons

Elevhälsan får inte vara hur klen som helst

Elever ska inte behöva vänta orimligt länge på att få träffa sjuksköterska, kurator eller läkare.
Regeringen vill skärpa reglerna så att elevhälsovården får en acceptabel lägstanivå.
Utbildning • Publicerad 24 februari 2020
Skolornas elevhälsa ska få en nedre gräns för bemanning. Eleverna ska kunna nå exempelvis kurator inom rimlig tid. Arkivbild.
Skolornas elevhälsa ska få en nedre gräns för bemanning. Eleverna ska kunna nå exempelvis kurator inom rimlig tid. Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT
"Är man 14 och väldigt olycklig kan det vara mycket jobbigt att vänta på samtalstid", säger utbildningsminister Anna Ekström (S) med anledning av att elevhälsovården ska bli mer tillgänglig. Arkivbild.
"Är man 14 och väldigt olycklig kan det vara mycket jobbigt att vänta på samtalstid", säger utbildningsminister Anna Ekström (S) med anledning av att elevhälsovården ska bli mer tillgänglig. Arkivbild.Foto: Cleis Nordfjell / SvD / TT

– Elevhälsan är ju väldigt viktig för elevernas kunskapsresultat och för att de ska må bra. Men vi vet att likvärdigheten brister – det är väldigt stora skillnader mellan skolor. Det räcker med att titta på Skolinspektionens rapporter för att konstatera det. Jag blir verkligen upprörd när skolor sparar in på elevhälsan för att spara pengar eller gå med vinst, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

Målet är alltså att elever med akut behov av exempelvis kuratorsamtal inte ska behöva vänta veckovis.

Annons

– Den elev som är lite blyg kanske inte orkar ta sig förbi de hinder som ibland finns för att ta sig fram elevhälsan, säger Anna Ekström.

Hundra eller tusen elever?

Skollagen säger visserligen att det ska finnas elevhälsa, med "medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser". Men det är inte reglerat hur många elever varje sköterska eller psykolog kan ansvara för. En utredning ska därför föreslå en miniminivå för skolorna i kombination med obligatorisk rapportering.

– Vi vill föra in en lägstanivå i skollagen. Och ska vi reglera tillgången måste vi kunna ha koll på att kommuner och friskolor lever upp till den lägstanivån. Jag tycker inte om att föra in nya rapporteringskrav i skolan men i det här fallet så ingår det i direktivet. Det ska vara rättvist helt enkelt, säger Anna Ekström.

Personalbrist

Det blir därmed upp till utredaren att finna en rimlig lägstanivå, med hänsyn till elevernas behov och tillgång på kompetent personal.

– Det råder ju brist på läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. Men det finns också nya yrkesgrupper, exempelvis arbetsterapeuter som i större och större utsträckning finns i skolan. De gör väldigt stora insatser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här får utredaren helt enkelt titta på hur verkligheten ser ut så att för att de förslag som läggs blir realistiska, säger Anna Ekström.

Likvärdighetsbidraget

TT: Var ska pengarna till elevhälsan komma från?

– Det likvärdighetsbidrag vi satsar på skolan ska ju gå till elevhälsa och undervisning. Men vi kommer att följa utvecklingen på skolans område noga, för det är ingen hemlighet att det är ett svårt ekonomiskt läge i många kommuner, säger Anna Ekström.

Utredningsuppdraget är en del av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern om att stärka likvärdigheten i skolan. Uppdraget ska redovisas om ett år, sista februari 2021.

Anna Lena Wallström/TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons