Filmrecension: Oroande barn med automatvapen

Inledningen av "Camorrans barn" är slående. En gigantisk julgran står i mitten av ett majestätiskt och folktomt köpcentrum. Ett par unga killar kommer gående och tittar upp mot det imponerande trädet. Så dyker ett rivaliserande gäng upp och tumult utbryter, vilket resulterar i att granen fälls och släpas ut till en improviserad segerbrasa. Barndomen är definitivt över för 15-årige Nicola och hans vänner.

Men vad är det för vuxenliv som väntar dem i Neapels fattigare kvarter? I Roberto Savianos roman "Blodsleken – camorrans barn", som filmen bygger på, är utsikterna inte precis lysande. Nicola drömmer om rikedomar och statusmarkörer, som snygga skor, dyra klockor och möjligheten att glida förbi köerna på de coolaste klubbarna. Men då krävs det pengar. Han och hans vänner går inte i skolan och några jobb verkar inte heller finnas. Hans mamma jobbar på en kemtvätt men tvingas betala för "beskydd" till de lokala maffiamedlemmarna.

Nicola bestämmer sig för att gå in i en av camorrans "familjer", till en början för att förse sig och sina vänner med snabba cash, men också för att hjälpa sin mamma och de andra hårt pressade affärsidkarna i kvarteret. När han jobbar sig uppåt lättar han på trycket för dem och blir dessutom förälskad i den vackra Letizia. Han köper nya möbler till sin mamma och kivas med sin lillebror om vem som ska få flest syltkakor.

Man kan inte undgå att tänka på vad denna smarta, driftiga men också ännu omogna 15-åring skulle ha kunnat åstadkomma på en annan plats i livet, med bättre förutsättningar och mer tillåtande maskulina normer. Det blir deprimerande tydligt när vinden – förstås – vänder och den enkla knarkhandel som Nicola byggt upp förstärks med automatvapen och strider om territorier.

Filmen blir lite ytlig när den skildrar Nicolas utveckling. Å andra sidan jobbar den i ett sådant välkänt territorium att det nästan inte gör så mycket. "Camorrans barn" är en snygg skildring av det till synes eviga maffia-dilemmat: att det är kul på vägen upp men all framgång har ett högt pris och när det är dags att betala blir det mörkt och eländigt.