Fiskeindustrin bävar för brexitkrasch

Hoten om stridsåtgärder är redan tydliga från utsatta franska fiskare.

– Om vi förhindras att fiska i brittiska vatten kommer vi stoppa försäljningen av brittisk fisk i Frankrike. Våra fiskare kommer att stoppa lastbilarna, säger den franska fiskaren Eric Gosselin till den brittiska tidningen The Sun.

Konflikten handlar om de fiskrika vattnen runt de brittiska öarna, där svenska fiskare och kollegor från andra EU-länder i dag står för merparten av fisket.

Kollegor i Storbritannien har samtidigt varit pådrivande i brexitprocessen i flera år och högljutt kritiserat den brittiska regeringen för att ha varit för mjuk i fiskefrågan i förhandlingarna med Bryssel.

Svenska branschföreträdare hoppas trots det höga tonläget på en diplomatisk lösning.

– Även om Storbritannien skulle krascha ut ur EU måste britterna sätta sig ned väldigt snabbt med EU-kommissionen och förhandla, säger Reine Johansson.

Han var tidigare ordförande i branschorganisationen Sveriges fiskare, men är numera verksam som förhandlare för Swedish Pelagic Federation (SPF), som organiserar svenska fiskare som riktar in sig på fiske av sill, skarpsill och makrill.

I fjol drog svenska fiskefartyg upp cirka 12 procent av sin fångst i vad som enligt internationell havsrätt blir brittiska vatten efter brexit. För det svenska sill- och makrillfisket i Nordsjön handlar det om ungefär hälften av dagens fångster.

– För de som är berörda är det här en jättestor fråga, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Att från brittisk sida ensidigt börja sätta fiskekvoter vore att vrida tillbaka klockan 50–60 år, enligt Johansson.

– Det går inte, säger han och varnar bland annat utfiskade bestånd och en hård smäll mot dagens europeiska fiske- och processindustri.

Det går inte heller att flytta det svenska fisket till andra områden, som Skagerak – vare sig det pelagiska fisket efter makrill och sill eller det så kallade demersala fisket nära botten efter fisk som torsk och kolja.

Johansson påminner även om att brittiska fiskare samtidigt är beroende av den europeiska processindustrin och EU-marknaden för att få avsättning för sina fångster. I dagsläget går cirka 70 procent av all fisk som brittiska båtar drar upp till export.

Risken för att Storbritannien ska krascha ut ur EU utan ett utträdesavtal har ökat sedan premiärminister Boris Johnson tog över efter Theresa May i sommar, enligt Hans Dahlgren.

– Och kraschar britterna ut ur EU den 1 november då upphör vår rätt att fiska i deras vatten, konstaterar han.

Enligt Dahlgren finns det ett färdigt utkast till tillfälligt fiskeavtal, för att snabbt kunna reglera fiskekvoterna i det omstridda området efter en brexitkrasch. Men det skulle bara gälla under en kortare omställnings- eller förhandlingsperiod.

– Det kräver ju också att britterna är med på detta och de har inte velat säga något om det ännu, säger Dahlgren.

På längre sikt är det enligt EU-ministern svårt att bedöma om svenska fiskare kan räkna med tillträde till brittiska vatten.

– Vid ett oordnat utträde blir det ingen bra start för att förhandla den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Det blir svårt att direkt, dagen efter en krasch ut ur EU, sätta sig ned med bevarat förtroende för varandra.