I dag vallfärdar svenska muslimer till Mecka

Shifaa Patel arbetar i butiken Tahara i Malmö som säljer islamiska produkter. Där sätter hajj avtryck.

– I början av augusti börjar vi se att människor som kommer till butiken efterfrågar framför allt Ihram, det är det viktigaste, säger hon.

Ihram är den vallfärdsdräkt som alla män måste bära vid hajj, bestående av två stora vita tygstycken som lämnar ena axeln och armen bar. Kläderna symboliserar renhet och allas likhet inför gud.

I butiken säljs också produkter utan doft eller alkohol, eftersom sådant ska undvikas under hajj.

– Men för de flesta är Ihram det viktigaste, allt annat är inte nödvändigt. Man ska egentligen gå jätteenkelt, säger Shifaa Patel.

Vallfärden hajj är islams femte grundpelare och varje muslim som har möjlighet förväntas göra den en gång under sitt liv. Årligen deltar nästan 2 000 pilgrimer från Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att hajj är en slags hågkomst av ett antal centrala händelser i islams historia.

– Människor reser dit och utför ett antal ritualer under flera dagar. Det har ungefär samma funktion som de flesta religiösa sammankomster, de ger tillfälle att stanna upp och reflektera, att begrunda vad som är viktigt. Tanken är att människor ska kunna känna gemenskap.

Tillsammans med flera andra har han skrivit boken "Röster om hajj", där de bland annat intervjuat svenska muslimer om deras erfarenheter av traditionen.

– Vissa kände precis allt det som man har förväntningar om. Många pratade om det som det bästa de någonsin hade gjort, att det förändrade deras liv. Men vi hörde också andra som tyckte att "vad trångt det är, vad varmt det är och så mycket människor", säger Göran Larsson.

I forskningen går det tydligt att se att religiösa sammankomster som den i Mecka också har ett inslag av turism i sig, säger Larsson – och många vänder sig mot den stora kommers som har vuxit upp kring traditionen.

Han exemplifierar med att det alldeles bakom Kaba – troligtvis den mest kända helgedomen kopplad till hajj, som ligger i Stora moskén i Mecka – står ett stort lyxhotell.

– Enligt vissa förstör det själva idén med en andlig sammankomst. Det är ju inget som är unikt för islam, utan det är samma sak om man tittar på andra pilgrimsvandringar; i närheten brukar det tillkomma hotell, restauranger och så vidare. Folk inser att det går att tjäna pengar där.

Den religiösa turismen har egentligen alltid funnits, säger Göran Larsson.

– Det är kanske många troende som tycker att det är ett sätt att förringa deras upplevelse, men den dimensionen är väldigt påtaglig.