Brexit: "Början på utmärkt framtida relation"

EU Artikeln publicerades
EU:s nye permanente rådsordförande Charles Michel i mitten, flankerad av ordförandelandet Finlands statsminister Sanna Marin till vänster och nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen till höger.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
EU:s nye permanente rådsordförande Charles Michel i mitten, flankerad av ordförandelandet Finlands statsminister Sanna Marin till vänster och nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen till höger.

Valet är gjort. Storbritannien har sagt sitt. Snart är brexit här.

De 27 kvarvarande EU-ländernas ledare räknar med svåra fortsatta förhandlingar om frihandel – men också goda resultat.

Vid årets sista EU-toppmöte behövde inte statsminister Stefan Löfven (S) och övriga stats- och regeringschefer särskilt många minuter på sig för att diskutera brexit.

Nye permanente rådsordföranden Charles Michel har gratulerat Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till valsegern i torsdags och skickar också över en uppmaning.

– Vi förväntar oss att det brittiska parlamentet nu kommer att rösta så fort som möjligt om utträdesavtalet. Vi är redo att inleda nästa fas. Vi är också redo att försvara och stå upp för europeiska intressen, säger Michel på presskonferensen efter toppmötet.

Adjö i januari?

Nu väntar en snabb brittisk parlamentsomröstning om utträdesavtalet, troligen redan före jul. Därefter ska även EU-parlamentet formellt acceptera utträdet, vilket väntas ske kring den 15 januari.

Därefter kan EU-flaggorna halas i Storbritannien. När klockan slår över till midnatt den 31 januari 2020 kommer med största sannolikhet Storbritanniens tid i EU att vara över, 47 år efter inträdet 1973.

Förändringen blir dock i första hand kosmetisk. Om utträdet – som det verkar – sker i enlighet med det avtal som förhandlats fram så har EU och Storbritannien redan enats om en övergångsperiod som i princip innebär att företag och medborgare inte kommer att märka särskilt mycket av brexit fram till åtminstone den 31 december 2020.

Under tiden ska nya förhandlingar hållas, om hur allt ska fungera därefter.

"Svår uppgift"

Förhandlingarna lär dock bli allt annat än lätta. I princip alla bedömare har konstaterat att det som EU och Storbritannien käbblat om de senaste åren varit den enkla delen i det brittiska utträdet – att enas om ett utträdesavtal.

Nu kommer det verkligt svåra: att inom ett år hitta nya avtal om handel och alla möjliga sorters samarbeten och regler.

– Det är en mycket svår förhandling som förestår och det är mycket kort tid. Från den första februari till den sista december 2020 så ska vi förhandla fram frihandelsavtal, vi ska tala fiskeavtal, vi ska ha säkerhetsarrangemang och så där. Det där är någonting som normalt tar flera år – så det är en väldigt svår uppgift, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S).

Optimism

Även Stefan Löfven oroas över tidsbristen, samtidigt som han är optimistisk om att båda sidor kommer att jobba så hårt man kan.

– Båda parter har ju all anledning att se till att det blir en bra relation. Storbritannien har inte uttalat något annat. Det är viktigt för oss båda nu. Så jag litar på att vi kommer att hitta ett bra avtal. Det är ett avtal som ska gälla för lång tid framåt, säger Löfven efter toppmötet i Bryssel.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen är för sin del mer poetisk.

– Det här är inte slutet på något. Det är början på en utmärkt framtida relation mellan goda grannar, säger von der Leyen på sin presskonferens.

Fakta

Fakta: Storbritannien och EU – år för år

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i folkomröstningen. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

15 januari 2019: Parlamentets underhus röstar nej till utträdesavtalet. Ytterligare två nej under våren leder till att Storbritannien beviljas fortsatt förhandlingstid till den 31 oktober, i stället för den 29 mars.

24 juli 2019: May avgår och ersätts av tidigare utrikesministern Boris Johnson, som vill förhandla om Mays avtal och annars lovar att lämna utan uppgörelse med EU.

17 oktober 2019: Ett nytt avtal nås mellan Johnsons regering och EU. Johnson tvingas två dagar senare ändå be om förlängd förhandlingstid i tre månader till, eftersom det fortsatt oeniga brittiska parlamentet inte vill rösta igenom avtalet så fort som regeringen vill.

12 december 2019: Konservativa partiet vinner stort i det nyval som utlysts och ger Johnson förstärkt majoritet för sitt utträdesavtal.

31 januari 2020: Den förlängda förhandlingstiden löper ut.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Storbritannien och EU – år för år

I sitt gemensamma mötesuttalande efter veckans toppmöte i Bryssel vill EU:s stats- och regeringschefer ha:

* en skyndsam ratificering och effektivt genomförande av Storbritanniens utträdesavtal.

* en framtida relation som grundas på en balans mellan rättigheter och skyldigheter och som säkerställer lika villkor.

* ett snabbt förslag till förhandlingsmandat från EU:s sida

* förhandlingar som förs i fortlöpande samordning och ständig dialog med medlemsländerna

* ett resultat som är rättvist och skäligt för alla medlemsländer och som är i medborgarnas intresse.

Källa: Europeiska rådet.

 

Visa mer...