Osäkert läge för USA:s ekonomi

Utsikterna ser goda ut för tillväxt i USA, men inflationstrycket har minskat och det finns många risker och osäkerhetsfaktorer, enligt Charles L Evans, chef för den amerikanska centralbanken Federal Reserves regionala kontor i Chicago.

– Kärninflationen har backat till relativt låga nivåer under de senaste tre månaderna, säger han i ett tal i Stockholm.

Nedgången för inflationen i USA inleddes i december och den så kallade kärninflationen ligger nu bara marginellt över 1,5 procent, vilket kan jämföras med målnivån på 2 procent.

Evans, en av de röstande medlemmarna i Federal Reserves räntekommitté, är på fredagen dragplåster på en konferens i Stockholm arrangerad av Swedbank och Riksbanken i samarbete med den amerikanska näringslivsorganisationen National Association for Business Economics (NABE).

Tillväxten 2019 ser enligt Evans ut att hamna lägre än fjolårets 3 procent, vilket är väsentligt högre än landets långsiktiga tillväxtpotential på strax under 2 procent. Han räknar med att inbromsningen i år kommer dra ned tillväxten till en nivå nära potentialen.

Riskerna som Evans ser handlar dels om oroliga finansmarknader och osäkerhet kring handelsfrågor, bland annat till följd av att det ännu inte går att säga något säkert om utgången av handelssamtalen mellan USA och Kina, dels om brexitprocessen som fortfarande kan spåra ur.

Det kan förstås också komma positiva överraskningar, enligt Evans. Handelskonflikterna kan ju undvikas och både konsumtion och företagsinvesteringar kanske tar fart igen.

En drivkraft framåt är USA:s starka arbetsmarknad. Hittills i år har det skapats cirka 180 000 jobb per månad i USA efter fjolårets cirka 2,6 miljoner nya jobb.

– Detta är betydligt högre än trenden för sysselsättningstillväxten, säger Evans.

Han tillägger att arbetslösheten på 3,8 procent i mars i USA samtidigt ligger väsentligt lägre än de 4,3 procent som medlemmarna i Feds räntekommitté ser som full sysselsättning.

– Arbetslösheten är låg och lönetillväxten är på en hälsosam nivå, säger Evans.

Han hoppas detta ska kunna generera konsumtion och företagsinvesteringar. Fast riskerna för bakslag väger trots allt tyngre.

Därför är huvudspåret just nu att avvakta med penningpolitiska beslut, för att vänta och se vad som händer. Nästa penningpolitiska beslut kan i princip gå åt vilket håll som helst. Vad det blir avgörs av inkommande data, enligt Evans.

– Om aktiviteten försvagas mer än väntat eller om inflationen och inflationsförväntningarna fortsätter att ligga för lågt, då kanske penningpolitiken måste lämnas oförändrad – eller kanske till och med mjukas upp – för att ge lämpligt stöd för att nå våra mål, säger han.