Panhardisterna i Eneryda

I Eneryda, den stillsamma byn inklämd intill stambanan och riksväg 23, kan man då och då få möte med något så ovanligt som en Panhard. Bakom ratten i den sitter Peter Hellström, panhardisten som vet allt värt att veta om det franska bilmärket.

När det gäller Peter Hellströms bilintresse kan man utan tvekan tala om livslång passion. Själv ”skyller” han på pappan som körde Citroën under Peters uppväxt hemma i Nyköping. Sedan dess har han varit frälst på bilar från Citroën och Panhard.

Intresset för Panhard tog fart riktigt på allvar 1973 när Peter var på väg mellan Göteborg och Malmö och fick se en skymt av en sådan bil i Åskloster norr om Varberg. Den skymten resulterade i att han genom åren inhandlat sammanlagt tre Panharder av Arne Svensson (Peter har haft ytterligare två Panharder, en X1 av 1956 års modell och en 24BT från 1965, som han importerat från Frankrike). Arne är nestorn inom Panhardkretsen i Sverige. 91 år fyllda har han dock reducerat sitt bilinnehav rejält. Men kvar i hans ägo finns en exakt kopia av en Panhard et Levassor från 1891 som Arne själv har byggt (bilmärket grundades 1889 och är en pionjär inom bilindustrin).

Peter Hellströms liv handlar nu inte enbart om bilar. Hustrun Mia äktade han framför uthuset på gården hemma i Eneryda för 20 år sedan. Där inne fanns förstås redan då en och annan Panhard och naturligtvis fattade Mia så småningom tycke även för de franska fyrhjulingarna. Men så har ju också en del Panharder så kallade flickfångardörrar (i Frankrike kallas dessa ”felhängda” dörrar för självmordsdörrar).

– Men Peter fångade inte in mig med dem, säger Mia och ler kärleksfullt mot maken.

Numer är också hennes bilintresse jättestort och en egen Panhard har det blivit, en Dyna Panhard X86 av 1952 års modell. Även den inköpt av Arne Svensson.

X86:ans utseende fick henne på fall.

– Redan första gången jag såg den så visste jag att den skulle bli min. Jag kallar henne för Daisy.

– Den ser ut som en bil från 30-talet, säger Peter och berättar att det är de franska skatteklasserna som har påverkat X86:ans utformning.

– Efter kriget ville man ha små motorer som var sparsamma med bensinen. Stora franska bilar straffbeskattades, säger Peter.

Hans egen Panhard är en PL17 från 1960. Siffran 17 står för att bilen inlämmas i den franska skatteklassen 5CV (beräknad på bilens motorvolym som är 851 kubikcentimeter), att den kan hysa 6 personer och sist men inte minst; den förbrukar 6 liter bensin på tio mil.

– Alltså fem plus sex plus sex som blir 17, summerar Peter.

Utmärkande för PL17 är att den är väldigt strömlinjeformad.

– Den har faktiskt lägre luftmotstånd än många av dagens bilmodeller.

I Sverige finns det i dagsläget mellan 100 och 120 Panharder. Många av ägarna till dessa är medlemmar i Panhardklubben som Peter Hellström startade 1977.

Numer har klubben också en damsektion så det blir inte bara tekniksnack och mek-tips på klubbens möten.

– Det är roligt att skruva – lite, säger Mia med eftertryck. Men vi äter gott och roar oss med annat också när vi träffas.

Peter framhåller att deras bilintresse har bidragit till ett ökat intresse för Frankrike. Och därmed också för mat, vin och resor.

– Klubbverksamheten ger oss väldigt mycket socialt, säger Peter och Mia. Vi är som en enda stor familj inom Panhard-klubben.