Recessionsoro i USA ska tas med en nypa salt

Tecken på en eventuell kommande lågkonjunktur har under de senaste dagarna oroat marknaden, inte minst i USA.

Räntan på den tvååriga amerikanska statsobligationen var på onsdagen tillfälligt högre än avkastningen på den tioåriga obligationen – något som inte inträffat sedan 2007, och vilket börsen reagerade på genom att gå tillbaka kraftigt på onsdagen.

Men signalerna bör tas med en nypa salt – det är inte alltid lätt att jämföra olika ekonomiska perioder, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth.

– Historiskt har högre korta räntor varit en indikator på att ekonomin ungefär ett år senare går in i recession, därför agerar finansmarknaderna som de nu gör. Men skillnaderna i dag jämfört med 2007 är att centralbankerna har tryckt enormt mycket pengar sedan finanskrisen och då har de påverkat även långa räntor. Den expansiva penningpolitiken som förts får räntor med längre löptid att falla i syfte att få fart på konjunkturen. Så man ska vara lite försiktig med att dra för stora slutsatser av detta, säger hon till TT.

Snarare handlar det om en pågående avmattning i ekonomin på flera håll i världen, något som ligger i förväntningarna, menar Winsth.

Amerikansk ekonomi går än så länge bra, exempelvis är arbetsmarknaden fortfarande stark. Men Annika Winsth tror att ekonomin kommer att försvagas. Hur snabbt beror på hur den amerikanska centralbanken, Fed, agerar.

– Konjunkturtoppen är passerad. Vi är på väg in i en svagare tillväxttakt i såväl USA som EU och Sverige, det är det klokt att ta höjd för. Sedan är frågan hur snabbt konjunkturen försämras. Där kommer den amerikanska centralbanken ha stor betydelse genom vilken politik de för och hur mycket de kommer låta ekonomin att bromsas in innan de vidtar ytterligare åtgärder.

Åtgärderna handlar bland annat om att sänka styrräntor, något som Fed påbörjade i juli.

Förutom att centralbankerna spelar en stor roll för hur djup avmattningen blir finns det andra orosmoment som kan komma att spela in, som oron i Hongkong och handelskonflikten mellan USA och Kina, säger Winsth.

– Det pyr på ganska många håll i stora och komplexa frågor som gör att det finns en risk att något annat än det vi ser just nu gör att det blir en djupare avmattning och lågkonjunktur.

USA är en viktig aktör i den globala ekonomin. En amerikansk ekonomi som går sämre kommer därför bli märkbar för världsekonomin.

– Dels har det stor psykologisk effekt, USA är fortfarande världsledande. Många har handel med dem så det blir konsekvenser för resten av världen.

Däribland för Sverige. Svensk ekonomi har redan mattats av, något som bland annat syns inom byggsektorn och i form av svag privat konsumtion. Arbetslösheten har börjat stiga och sysselsättningen faller, om än från en hög nivå, enligt Winsth.

– USA är en stor global aktör som sätter avtryck i konjunkturen och därmed efterfrågan på våra varor och tjänster. Att den svagare utvecklingen stannar i USA och ingen annan del av världen drabbas är i stort otänkbart, det smittar.

Även om Annika Winsth hellre pratar om en avmattning i ekonomin än en kommande recession tycker hon att man ska ta till sig signalerna, både som företag och som privatperson.

– Som hushåll är det klokt att fundera över hur ekonomin ser ut, om man har behov av att minska sina utgifter eller öka sitt sparande litegrann. Konjunkturen kommer inte vara riktigt lika bra som den har varit. Det är ingen katastrof, men klokt att tänka efter och ta höjd för en svagare utveckling redan nu.

– Hur den amerikanska centralbanken sätter räntan, det kommer vara helt avgörande. Lägre ränta betyder att avmattningen bromsas upp lite. Den amerikanska centralbanken kommer att sänka räntan mer, frågan är hur mycket. Avvaktar de blir det tuffare och marknadernas reaktioner större, säger Annika Winsth.