Tre skäl till varför vi bör sitta lugnt i båten

För det första har de rödgröna partierna fler mandat i riksdagen än Allianspartierna. Det innebär att Alliansen för att fälla nuvarande regering måste förlita sig på stöd från Sverigedemokraterna. Det är ett alternativ som det finns många skäl att avstå från. Den politik som Sverigedemokraterna för hör inte hemma i ett land där grundstommen bör vara gemenskap och solidaritet

Ett andra skäl är att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge till följd av krig och diktaturer i flera länder. Det har gjort att många invånare från dessa länder ser sig nödsakade att fly för sina liv. Ett stort antal kommer till vårt land. Ska vi klara att slussa in dem i vår gemenskap krävs politisk enighet och samsyn i centrala frågor. Då bör man så långt möjligt undvika hårda partipolitiska strider. Det är ett ansvar för alla partier.

Ett tredje skäl är mer partiegoistiskt för Alliansen. Med hälften relativt nya partiledare är det tveksamt om man ska ge sig ut i en politisk strid som kan resultera i nyval. Även om naturligtvis inget parti i Alliansen räds ett nyval är det i nuvarande oroliga läge ett tveksamt alternativ. Det är bättre att Alliansen inriktar sig på att göra ett framgångsrikt val 2018.

Vad krävs?

Det viktigaste är att Alliansen finner sina arbetsformer och öka förtroendet för varandra. Det utspel som Ebba Busch Thor gjorde utan kontakt med övriga Allianspartier är ett tecken på att det brister i Alliansens nuvarande arbetsformer. Det kan vara naturligt när det kommit nya spelare i leden, men det säger å andra sidan att rådet "Sitt lugnt i båten" och bida er tid är värt att ta på allvar. Under tiden bör strävan vara att få Stefan Löven att inse att för ökad samverkan krävs inte bara samsyn i migrationsfrågan. Det finns många andra frågor i deras budgetalternativ som bör diskuteras. Ytterkantspolitik är ingen framkomlig väg i ett allvarligt läge.