"Forskningens stringens och oeftergivliga krav på resultatens relevans orubblig"
Göran föddes i Växjö 1939 och tog där studenten 1959. Så ställdes kosan till studier i Lund där Göran också träffade sin blivande hustru. Efter en fil mag 1962 med matematik, fysik och pedagogik, kompletterad med numerisk analys och matematisk statistik, anställdes Göran vid FOA, sedermera FOI, 1966 och flyttlasset gick till Södertälje där livets vardag och fest spenderades i över 30 år.
Görans huvudsakliga arbeten vid FOA rörde framtagning av stokastiska modeller för beräkningar av sannolikheter för stridsdelars träff i olika mål. Ett väsentligt underlag för dessa modeller är den fysiska miljö vari interaktionen mellan stridsdel och mål äger rum.
För att skapa ett statistiskt grundat verktyg till modellerna i det avseendet, genomfördes under Görans ledning omfattande terrängstudier i olika delar av Sverige. Resultaten utmynnade i en avhandling till en fil lic och kom till användning främst i studier av framtida artillerisystem. Modellerna presenterades också vid internationella symposier, där de väckte stort intresse och ledde till givande utbyten med forskare i andra länder.
För Göran Sten var forskningens stringens och oeftergivliga krav på resultatens relevans orubblig. Samtidigt fanns hela tiden en strävan att förstå och tillgodogöra sig nya insikter i de ständiga framstegen i en levande disciplin, en strävan som aldrig upphörde och som ofta ledde till givande samtal.
Efter pensionering återvände Göran med familj till Växjö där tiden då medgav bland annat engagemang i Odd Fellow-logen 165 Wirdaland i Växjö och lägret Utklippan i Karlskrona.
Görans intresse för att se nya platser runt om i världen förde honom och hustru Beryl till många exotiska platser, där nyfikenhet och strävan till upplevelser och att få bra foton aldrig fick vara hindrade. Till synes ohanterliga situationer löstes oftast med en oskyldig uppsyn.
De senare åren med flyttning till Listerby och tilltagande krämpor medförde att Göran blev alltmer bunden till hemmet. Dock kunde på senare tid de årliga dagsutflykterna ta oss till kulturella upplevelser i närområdet. En minnesrik sådan var besöket på marinmuseet i Karlskrona där vi berikade varandras kunskaper om vad som egentligen hände en höstdag 1981 vid Gåsefjärden.
Nu är de givande samtalen till ända. Vi minns en sann vän och fascinerande medmänniska vars underfundiga humor erinrar om många trivsamma stunder. Våra innerligaste tankar går till hans familj.
