Me and Mr Johnson
Med tanke på vad Slowhand ägnat sig åt de senaste decennierna är detta nästan en chock. Clapton ger sig på att tolka en av bluesens absolut största. Det var ju faktiskt med Robert Johnson i bagaget som Clapton en gång spelade blues som betydde något. Lite obehagligt känns det ändå innan det att jag vågar trycka på play. Men Slowhand får i alla fall godkänt. Det är ganska städat, rätt avslappnat och småtrevligt svängigt. Vilket självklart innebär att det är mycket långt från originalet.
Men om ni gillar låtarna, gå då genast och införskaffa någon återutgåva av Johnson. Det finns flera stycken i dag (The complete recordings utgiven 1990 av Columbia i serien Roots ?n? blues innehåller även en 60-sidig bok där för övrigt Clapton skriver om hur han upptäckte Johnson).
Deltablueskungen Robert Johnson dog ju redan den 16 augusti 1938 av lunginflammation. Vilket i sig sägs vara sviter efter en strykninförgiftning, som han drabbades av genom att dricka en förgiftad drink under en spelning tillsammans med Sonny Boy Williamson. Ett rafflande passionsdrama, således. Andra påstår att han dog eftersom han sålde sin själ till djävulen. At the crossroads.