Bland kungar och elefanter

Tänk om du skulle missat bussen på den där resan och blivit kvar på en riktigt murrig och gudsförgäten plats. Eller om du tagit fel gata i de där kvarteren man inte bör gå i. Och hamnat mitt i en värld full av psykopatiska diktatorer och bossar. En värld som behöver dig. Allt detta samtidigt som det visar sig att du har en inneboende Rambo att släppa loss. Då har du nya spelet Far cry 4.

Det är inte min förklaring, utan Alex Hutchinsons. Han jobbar på Ubisoft i Montreal och är kreativ chef för spelet.

– Spelet är en fantasi, en fullständigt orimlig och gränslös sådan. Ändå ska det alltid finnas tillräckligt mycket verklighetskontakt för att skapa en liten gnagande känsla av att ja, men tänk om, säger han.

Far cry är vad som kallas­ ett sandlådespel. Det innebär att du släpps ut i en värld där du tillåts göra lite hur du vill. Det finns en huvudberättelse, men den måste inte spelas igenom och det finns dessutom gott om distraktioner i form av sidouppdrag och allmänt upptäckande.

– Berättelsen i Far cry uppstår i mötet mellan spelet och spelaren. Självklart styr vi berättelsen, den är vår från början till slut. Men eftersom det ges så mycket frihet blir berättelsen någonstans längs vägen spelarens eget. Det är spelandets magi ju, menar Hutchinson.

I tre år har utvecklingen av spelet pågått, och det har som sagt inte bara handlat om fritt fantiserande från utvecklarna. Äventyret utspelar sig visserligen i det påhittade landet Kyrat, men förebilden kommer från Nepal och Himalaya. Natur och omgivningar är verklighetstroget återskapade, och mycket av röstskådespelandet görs av skådespelare från området. Allt för att ge spelupplevelsen en extra spets.

Märkligt nog är det inte hjältarna i Far cry-spelen som fastnar mest. I Far cry 3 fick i stället den ondsinte skurken Vaas närmast kultstatus. Den här gången är det Kyrats kung och diktator Pagan Min som ska axla den rollen.

– På sätt och vis är det inte så konstigt, det enda spelaren ser av sig själv i våra spel är sina vapen. Trots att allt handlar om huvudpersonen blir den därför aldrig någon stark eller tydlig karaktär, säger Hutchinson.

– Med skurkarna är det ju precis tvärtom, de är väldigt distinkta och tydliga personligheter. I vårt fall är de dessutom alltid rejält skruvade. Att Vaas skulle bli så extremt poppis hade vi däremot inte riktigt trott.

Men Pagan Min har ändå fått konkurrens om huvudrollen – från elefanter. Vilda djur som både kan och ibland måste jagas ingår nämligen alltid i Far cryspelens universum, och den här gången finns alltså gigantiska elefanter att leka med. Vilket inte är helt okontroversiellt.

– Märkligt nog blir folk mer upprörda över att man kan döda djur än människor i spel, det är svårt att förstå ibland.

Som försiktighetsåtgärd har utvecklarna sett till att spelaren varken kan skjuta eller flå elefanterna. Allt för att, får man anta, undvika den kritik som bland annat drabbade förra årets Assassin’s creed 4, där man kunde jaga val. Enda problemet med det?

– När vi började prova spelet med testpersoner dröjde det så klart inte länge förrän någon kom på att det gick att fästa sprängmedel inte bara på fordon utan även elefanter. Sedan skickade de in dem i fiendeläger och, ja, du förstår hur det gick. Så jag antar att man faktiskt kan döda elefanterna trots allt, medger Hutchinson.

Att ta deras hud eller betar efter att de sprängts blir dock svårare. Men det är kanske en klen tröst.