Fredricson: "Är ensam om det i världstoppen"
Det var efter OS-silvret i Rio de Janeiro 2016 som Peder Fredricson, 49, började fundera mer på själva tiden. Inte i filosofisk mening – utan det handlar om tiden i en omhoppning som är avgörande för om det blir guld eller silver i ett mästerskap.
– I Rio blev jag och All In slagna med en halv sekund. Då var jag verkligen inte snabb nog. Jag var bara tvåa där eftersom andra rev egentligen, vi var ju bara två som var felfria. Då fattade jag att jag måste bli snabbare, säger ryttarstjärnan.
Inom hästhoppningen är det dock ingen självklarhet att träna på tid. Det brukar stanna vid att ha fokus på att rida felfritt och bygga upp hästar, säger Peder Fredricson.
– I en sport där tiden är så avgörande är det konstigt att ingen tränar på det. Jag tror att det ligger utanför bekvämlighetszonen för häst och ryttare att träna på omhoppningar. Jag gjorde det inte heller, säger han.
Videoanalyser av omhoppningar
Han började först på egen hand hemma på Grevlundagården i Skåne, men det var egentligen först åtta månader före sommarens Tokyo-OS som satsningen drog i gång på allvar med stöttning från Sveriges olympiska kommitté (SOK) och Svenska ridsportförbundet.
– En videoanalytiker på SOK har hjälpt mig. Har jag gjort en tävling på söndagen kommer det en videoanalys på måndagen. Då får man tänka till igen och man får svart på vitt varför man förlorade eller vann.
Någon dag senare har den tidigare landslagsryttaren Peter Eriksson kommit till gården på Österlen.
– Då har jag och Peter tränat i tre timmar på omhoppning och de saker vi förlorade på helgen innan. Då jobbar man på att bli bättre och man styr sin satsning. Annars blir det mest att man får släcka eldar och göra saker som man måste göra, men som man inte blir bättre av.
Den svenska ryttarstjärnan är troligen unik med sin satsning.
– Så vitt jag vet är jag ensam om det i världstoppen. Nu tränar jag för att vinna, inte för att delta i en omhoppning.
"Sett jätteresultat"
Och Fredricson känner att det har gett resultat.
– Jag har sett jätteresultat under den här tiden innan OS och en del av att vi tog medaljerna var faktiskt på grund av den här träningen, säger han och blickar ner mot köksbordet där hans individuella silver och lagguldet från Tokyo-OS ligger.
– Det var nog inte bara att jag och All In hade blivit snabbare. Det handlade även om att komma till ett OS och veta att man har tränat på det och veta att andra inte har gjort det. Det gav mig en styrka, fortsätter han.
Med den snabbaste ritten av alla säkrade Fredricson det svenska lagguldet i omhoppningen mot USA. I den individuella finalen var svensken och All In blott 17 hundradelar från guldmedaljören Ben Maher, Storbritannien.
TT: Var hittar man 17 hundradelar under en omhoppning?
– 17 hundradelar är inte mycket. Han (Maher) var definitivt bättre, men vi hade två väldigt bra prestationer med extremt liten marginal. All In hoppade lite snett till vänster på näst sista hindret. Men det är ingen bortförklaring, bevisligen var jag ju 17 hundradelar för långsam för guld.
TT: Hade du kunnat ta Mahers tid om du fått hoppa efter honom?
– Kanske, men å andra sidan hade jag kunnat riva en bom och kommit sexa.
"Vansinniga på mig"
I ett hopp-EM är det inte lika vanligt med omhoppningar om medaljerna eftersom tävlingsformatet är annorlunda. Ofta är det decimalerna i den sammanlagda poängräkningen som avgör.
Å andra sidan har träningen på omhoppningar gjort att Fredricson och hans stjärnhästar även har blivit snabbare i grundhoppningarna.
– Vi tog de här OS-medaljerna för att vi vill bli bättre. Vi jobbar med att pröva nya saker och utveckla oss. Frågar du mina anställda är de säkert vansinniga på mig, för jag hittar på massa konstiga idéer. Men om en av tio saker funkar och man blir lite, lite bättre – då kan det i slutändan vara de där 17 hundradelarna som gör att man vinner nästa gång, säger Peder Fredricson.
Fakta: Så tränar Fredricson på omhoppning
Sedan en tid tillbaka har ryttarstjärnan Peder Fredricson tränat målmedvetet på att vara snabb på omhoppningar.
En videoanalys, som SOK har stått för, har legat som grund för vad man behöver träna på.
Själva omhoppningsträningen har Fredricson genomfört tillsammans med den tidigare landslagsryttaren Peter Eriksson (tre gånger silvermedaljör i lag, vid OS 2004, VM 2002 och EM 2001). Träningen har skett på Fredricsons gård på Österlen.
Träningen har delats upp i fem, sex olika delar. När man tränat på att exempelvis få upp hästens hastighet har inga hinder använts utan det har skett genom att kontrollera galoppen i ett högt tempo.
När det kommer till hinderträning har duon tränat på att exempelvis vända upp snävt på ett hinder eller vända upp snävt efter ett hinder. Man har även tränat på att hoppa snett över hinder.
En annan del av träningen har varit att alternera antalet galoppsprång mellan hinder.
"Det går inte sätta upp en hel omhoppningsbana och träna, för då sliter det på hästarna. Men delar man upp det får man en teknikträning och sedan får man träna på det sammantaget på tävling", säger Peder Fredricson.
Fakta: Så tränar Fredricson på omhoppning
EM i hästhoppning avgörs 1–5 september i tyska Riesenbeck.
Det svenska laget består av Peder Fredricson/Catch Me Not S, Rolf-Göran Bengtsson/Ermindo W, Douglas Lindelöw/Casquo Blue och Angelica Augustsson Zanotelli/Kalina van de Nacthegaele. Reserv: Evelina Tovek/Winnetou de la Hamente Z.
Fyra ekipage hoppar i lagtävlingen, men det sämsta resultatet i varje omgång räknas bort.
Lagtävlingen avgörs först, men lagomgångarna är samtidigt kval till den individuella finalen.
Programmet, onsdag den 1 september (SVT1 kl. 10.50–15.00):
Tidshoppning, individuellt kval och lag.
Varje rivning kostar fyra sekunders tidstillägg till den totala tiden. Ekipagets tid räknas om till fel. Ekipaget med snabbast tid får noll fel och därefter får ekipagen fel i en stigande skala enligt en speciell beräkningsmodell. Resultatet från tidshoppningen ingår även i lagresultatet.
Torsdag den 2 september (SVT1 kl. 12.50–17.00):
160-hoppning, en runda, individuellt kval och lag.
Fel i denna runda läggs till felen som ekipagen har med sig efter första dagen, resultatet räknas både individuellt och för laget.
Fredag den 3 september (SVT1 kl. 11.50–16.00):
160-hoppning, en runda, individuellt kval och lagfinal.
Öppen för de tio bäst placerade lagen och de 50 bäst placerade individuella ryttarna efter de första två tävlingsdagarna. Fel i denna runda läggs till felen som ryttarna har med sig sedan tidigare. För lagresultatet räknas de tre bästa resultaten i varje runda. Vid en eventuell omhoppning om medaljerna rider alla ryttarna i laget.
Söndag den 5 september (SVT2 kl. 13.55–15.00 och kl. 15.55–17.00):
160-hoppning, två rundor, individuell final.
I första rundan rider de 25 bästa individuella ekipagen efter tre tävlingsdagar. Fel i denna runda läggs till felen som ekipagen har med sig sedan tidigare. Andra rundan är öppen för de återstående tolv bästa individuella ekipagen. Fel i denna runda läggs till felen som ekipagen har med sig sedan tidigare. Om ekipage, efter alla rundor, ligger på lika antal fel på någon av de tre första platserna sker omhoppning om medaljerna.
Fakta: Så tränar Fredricson på omhoppning
Född: 30 januari 1972 i Södertälje.
Familj: Hustrun Lisen Bratt Fredricson, sönerna Carsten, Hjalmar och Bill.
Bor: Grevlundagården, strax utanför Kivik på Österlen.
Klubb: Österlens Ridklubb.
Mästerskapsmeriter: OS-guld lag 2021, OS-silver individuellt 2021 och 2016, OS-silver lag 2004, VM-silver lag 2018, EM-guld individuellt 2017, EM-silver lag 2017.
Antal OS: 4 (2021 i Tokyo, 2016 Rio, 2004 Aten, 1992 Barcelona, i fälttävlan).
