Handbollens "diktator": Har stor respekt för mig

Det är febril aktivitet i gångarna under läktaren i VM-arenan i Granollers. Volontärer försöker guida de danska spelarna rätt efter kvartsfinalsegern mot Brasilien.

Få tycks lägga märke till den något skröplige äldre mannen som rör sig i bakgrunden.

På hans ackreditering står VVVIP (väldigt, väldigt, väldigt viktig person).

Det är Hassan Moustafa, ordförande i Internationella handbollsförbundet, IHF, sedan 21 år tillbaka. Innan dess var han landslagsspelare och ordförande för det egyptiska handbollsförbundet.

– Handboll är mitt liv, berättar han.

– Alla inom handbollen är min familj.

Men alla vill inte ha Moustafa i familjen. Radiosportens handbollsexpert, Annika Wiel Hvannberg, berättar om varför det råder delade meningar om den 77-årige egyptiern:

– Han är kontroversiell, han har folk som hejar på honom och folk som inte gör det. Han har ju lite diktator-stämpel för att han får alla röster.

Hassan Moustafa har varit ordförande i IHF sedan år 2000 och har under sin tid i maktens korridorer varit i princip outmanad på sin post. I november valdes han om för femte gången sedan även det svenska förbundet röstat på honom.

– För det första fanns det ju inget alternativ. Bara ett enda namn (Moustafas) hade kommit fram. Vi finner ingen anledning att provocera mot det, sade Robert Wedberg, generalsekreterare i svenska förbundet, till Aftonbladet i november.

Men Sverige var långt ifrån ensamma att rösta på Moustafa.

– Det finns ju exempel om förbund som inte vill rösta emot honom för att man inte vill stå på den andra sidan, så att säga, säger Wiel Hvannberg.

Moustafa själv väljer dock att beskriva det med andra ord. I sin loge på arenan målar han upp en bild av en man som vigt sitt liv åt sporten han älskar.

– Det betyder att de har stor respekt för mig. De vet om allt jag har gjort för handbollen, säger han.

Och visst har handbollen växt. Under OS i Rio 2016 var det bara fotbollen som hade mer publik.

– Det jag gillar är att vissa saker han kommer med kan lyfta handbollen, men jag skulle vilja att han blev lite motsagd, säger Wiel Hvannberg.

De senaste åren har anklagelser om korruption följt Moustafa. Kritiker menar att utökningen av VM till 32 lag – som ifrågasatts för att det lett till ojämna matcher – enbart handlar om att säkra stöd i framtida omröstningar.

– Det är inte sant! För att handbollen ska växa måste vi även bjuda in de länder som inte är lika bra som de europeiska, insisterar Moustafa.

Han reagerar knappt när dörren öppnas och en ung man kommer in med plockmat. När handboll diskuteras är det fullt fokus.

– Handbollen mår väldigt bra. Vi har mycket pengar och vi behöver använda dem för att hjälpa dessa länder att ta sig in i den stora handbollsfamiljen.

En annan uppmärksammad händelse var när Ramon Gallego, domarchef i IHF, lämnade sitt uppdrag precis före sommarens OS i Tokyo. Moustafa hade blandat sig i tillsättningen av domare och meningsskiljaktigheterna mellan de två blev för stora. Gallego ville tillsätta de bästa domarna i mästerskapet, medan Moustafa hade en lite annan tanke.

– Jag sade till honom flera gånger att han inte kan ha flera domarpar från samma land, vi måste ta domare från olika länder. Jag sade det till honom som hans ordförande, men han lyssnade inte.

Dessutom är det numera inte tillåtet med domare från samma region som ett av de spelande lagen, att döma matchen.

"Han tvivlar på opartiskheten hos nordiska domare som dömer nordiska lag", skrev Gallego i ett mejl efter att han lämnat sitt uppdrag.

– Jag tvivlar inte på dem, säger Moustafa.

– Men vi måste skydda våra domare. De ska vara opartiska och när ett av lagen i en match kan kommunicera med domaren på sitt eget språk är det en stor fördel, fortsätter han.

Ett annat beslut som kritiserats var det att dela upp det panamerikanska förbundet i två; Nord- och Centralamerika samt Sydamerika. Den officiella anledningen till uppdelningen var att ge länderna utanför Sydamerika chansen att ta sig till mästerskap. Men även här viskades det om att den egentliga orsaken var att fiska röster.

– De var väldigt emot mig i Sydamerika då, men nu när jag träffar dem säger de; "Tack herr ordförande, du visste bättre än oss. Tack för att du ser framåt".