Hansens högra hand har koll på motståndarlagen

När Persson lagt sista handen vid sina rapporter tar han sig in till centrala Ängelholm och lämnar ifrån sig dokumenten till antingen Hanna på Intersport eller Sara på Coffee House.

En annan variant är att Persson cyklar (!) själv de tre milen till Stidsvig för att göra en direktleverans till sin uppdragsgivare.

Ovanstående låter onekligen som episoder hämtade ur en sämre spionroman - och visst är jobbet med att kartlägga motståndarlag åtminstone lite hemligt.

Men att Persson cyklar sex mil för att lämna en pärm till Östers tränare Roar Hansen beror mest på att han vill ha motion.

Och de där kvinnorna som Persson kontaktar på olika ställen i Ängelholm är – Roar Hansens döttrar?

Lars-Göran Persson har under de två år som han jobbat åt Öster, eller snarare åt Roar Hansen, rest 2 500 mil och sett 70 matcher.

Den jordnära och trevlige skåningen brukar sitta på pressläktaren och med blyertspenna anteckna flitigt i sitt block.

Men vad är det du noterar?

– Förutom uppenbara saker som laguppställningar, spelsystem och varianter i samband med fasta situationer är jag nyfiken på lagens avsparksmetodik, uppspelsvarianter, svaga punker samt var de släpper till ytor, svarar Lars-Göran.

När Öster firade det allsvenska avancemanget förra söndagen befann sig Persson på Markbygg Arena i Ljungskile - för att spionera på Hammarby.

Före matchen hade Lars-Göran och hustrun Margareta, de gifte sig förresten 1969, käkat på fiskrestaurangen i det bohuslänska samhället.

– Margareta brukar följa med på många av mina resor, men hon går helst inte med in på matcherna? Däremot är hon intresserad av kyrkor - så när jag sitter i stadens fotbollsarena brukar hon sitta i stadens kyrka, berättar Lars-Göran.

Det finns få saker som den här pigge pensionären inte har gjort?

Han har tagit fyrstadsmedalj i brottning, han har sprungit 16 Stockholm Marathon, han har varit ishockeydomare i näst högsta serien, han har tränat Helsingborgs IF:s A-lag, han har åkt Vasaloppet, han har varit fystränare i Rögle BK och AIK Hockey, han har startat upp fotbollsgymnasiet i Ängelholm, han har spelat ishockey i Tyringe, han har spelat fotboll i näst högsta serien med Hässleholm och han har kört barmarksträning med länets hockeydomarprofiler Vinnerborg, Johansson, Claesson.

Och då har jag säkert missat hälften?

– Studierna fick stå tillbaka i unga år, men det har jag tagit igen senare, säger gymnastikdirektören som numera alltså bor i Ängelholm.

När Persson tränade Kvidinge IF i början av 1980-talet dök en dag Roar Hansen, och hans pappa, upp. De tyckte ett Roar, som var anfallare i Stidsvigs IF, borde få chansen i Kvidinge, som då lirade i div 4.

– Roar var en rolig kille redan på den tiden. En riktig spjuver. Men han var inte särskilt löpvillig och fick mest spela i reservlaget, berättar Lars-Göran.

Men när Persson senare höll i tränarutbildningar i Skånes fotbollsförbunds regi dök Roar upp igen.

Och när Hansen blev tränare i Ängelholms div 1-lag ringde han sin gamle lärare och frågade om han ville hjälpa till med att kartlägga motståndare.

Det ville Persson - och sedan dess har det två jobbat tillsammans.

När Roar lämnade Ängelholm för Öster hade Persson under 2011 två uppdragsgivare.

– Men inför den här säsongen sa Ängelholm att jag fick välja mellan dom och Roar. Då valde jag Roar. Men det kändes lite konstigt att för första gången sedan 1976 inte ha något som helst uppdrag åt Ängelholms FF, medger Lars-Göran, som var en av de drivande krafterna när ÄFF bildades för 36 år sedan.

I morgon spelar Öster borta mot Falkenberg i superettans näst sista omgång.

Vad kan du säga om "dom gulvita"?

– Falkenberg spelar 4–4–2 och har två duktiga djupledslöpande anfallare i Stefan Rodevåg och Victor Sköld. På mittfältet kretsar mycket kring David Svensson och Marcus Översjö (som dessutom är bra i luftrummet).

Vad tror du om Östers chanser i allsvenskan nästa år?

– Med tanke på att Öster i nuläget har tio poäng mer än vad Åtvidaberg hade vid den här tiden ifjol, och Åtvid har klarat sig bra i allsvenskan, är jag optimistisk.

– Det viktigaste är att ha en tät defensiv och ett effektivt omställningsspel. Som nykomling kan man dessutom alltid överraska lite.