Annons

Nilssons gulduppvisning – överlägsen i finalen

Och på vågrätt ett ska fyra bokstäver in.
Ledtråd: Stina Nilsson.
Guld, alltså.
Korsordsälskaren från Malung löste uppgiften mer än galant och det är rena rama guldregnet i den sydkoreanska OS-snöyran.
Pyeongchang • Publicerad 13 februari 2018
Vinnaren Stina Nilsson med tvåan Maiken Caspersen Falla, Norge och trean Julia Belorukova OAR efter finalen i damernas sprint vid vinter-OS i Pyeongchang, Sydkorea.s
Vinnaren Stina Nilsson med tvåan Maiken Caspersen Falla, Norge och trean Julia Belorukova OAR efter finalen i damernas sprint vid vinter-OS i Pyeongchang, Sydkorea.sFoto: Anders Wiklund/TT

Nilsson ledde sprintfinalen från start till mål – en enorm uppvisning under ytterst svåra förhållanden och i svåraste konkurrens. Tidsdifferensen ned till Maiken Caspersen Falla var 3,1 sekunder. Norskan var chanslös mot urkraften från Dalarna en dag när alla bitar föll på plats.

Charlotte Kalla i lördags, Stina Nilsson nu. Det är jackpott så här långt i spåren för de svenska längdåkerskorna.

Annons

Gemensamt för båda: De kom som favoriter för att vinna och de vann. Leverans av ädlaste valör enligt önskemål. Starkt, snyggt och – det får vi inte glömma – så lovande inför de återstående distanserna i ett mästerskap som bara har börjat.

Kalla och Nilsson har kapacitet för mer och har uppenbarligen toppat formen direkt på perfekt vallade skidor.

Stina Nilsson inledde sitt olympiska medaljsamlande med bronset i den klassiska lagsprinten i Sotji för fyra år sedan. Sedan dess har hon växt ut till en svensk superstar i spåren. Inte riktigt Charlotte Kalla-klass, men inte långt bakom.

Året därpå var hon med och fixade VM-silver i stafett och lagsprint.

I Lahtis förra vintern tänkte hon följa upp framgångarna i Tour de Ski. Det var där, nere i Alperna, hon på allvar slog igenom och blev ett bekant namn utanför den snäva kretsen av längdåkningsvänner. Men trots ett nytt stafettsilver levde dagarna i Finland varken upp till hennes eller andra ställda förväntningar.

Nilsson åkte till Lahtis för att ta guld i sprinten. I stället föll hon i semifinalen, hittade inte formen och individuellt ändade mästerskapet i besvikelse.

Motgångar ger lärdomar om de hanteras rätt. I det som vanligt iskalla och vindpinade vädret – lite yrsnö kryddade ytterligare de svåra förhållandena – var Nilsson obeveklig på den distans hon reste till Pyeongchang för att vinna.

Hon satte tonen direkt i kvalet där hon var snabbast, 0,39 sekunder före värsta konkurrenten, norskan Maiken Caspersen Falla.

Men hon var inte enda svenska att ögonen när det drog ihop sig på Alpensias skidcenter. Hanna Falk, Anna Dyvik och Ida Ingemarsdotter tog sig också vidare till kvartsfinal.

Men bara (bara och bara...) Nilsson och Falk nådde via kvarts- och semifinaler fram till den slutliga fajten om medaljerna. Där kom Falk femma.

Stina Nilsson
Stina NilssonFoto: Matthias Schrader
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons