Tre svarta bälten i familjen: "Får banka på mamma lite"

Att hela eller delar av familjer tränar karate tillsammans har blivit allt vanligare. Det gäller i alla fall Karate-Do Shotokan Akademi i Växjö.

Det började som en enkel idé för att marknadsföra klubben och utöka medlemsantalet: Föräldrar, träna med era barn. En idé som tog skruv, inte minst hon familjen Dahlberg/Hildenborg.

Döttrarna Josefine, 19, och Mathilda Hildenborg, 21, började träna när de var åtta och tio år gamla. Sex år senare bestämde sig mamma Irene Dahlberg , 53, för att ge det ett försök hon också.

– Först tänkte jag att jag var för gammal, men ändå; varför inte testa? Jag har tränat ju jutsu och kickboxning innan, men för ju jutsun var jag lite för lätt för att göra alla kast och i karaten är det mer stående försvar än att ligga och brottas hela tiden, säger hon.

Det var hon som fick sina båda äldsta döttrar att börja med den sport som nu har blivit en familjeangelägenhet. Något ingen av dem ångrar, bevisligen, då de nu har utövat karate i över ett decennium.

– Det är en rolig och väldigt lärorik sport. Det bästa är att om jag har haft en dålig dag så kan jag komma hit och få ur mig allt. Det är uppiggande, säger storasyster Mathilda.

– Du får en adrenalinkick, fyller lillasyster Josefin i och fortsätter:

– Man lär sig att visa respekt också. Du lär dig att lyssna på sensei (tränaren) och inte tramsa på träningarna. Då åker du ut direkt. Det är sådant man tar med sig ut också, att visa respekt mot tillexempel kompisar och lärare.

Att inom familjen intressera sig för och utöva samma sport är naturligtvis inget ovanligt. Att som barn och förälder tillhöra samma träningsgrupp och där ligga på samma nivå är dock ovanligare, vilken idrott det än handlar om.

Men, att det finns något positivt att hämta ur det är alla tre övertygade om.

– Jag tycker att det är roligt då vi tar oss ur rollerna som mamma och döttrar under träningarna. Det är många som frågar hur det är, men än så länge har jag inga som helst problem med det. Plus att man får banka på mamma lite med, det är också skönt, säger Mathilda och skrattar.

– Jag tycker det är roligt att vi har något gemensamt. Karaten är något vi kan diskutera hemma och dela åsikter kring, säger Josefin.

Nu har alla tre svart bälte, det kanske största du kan uppnå som utövare. Men målen behöver inte ta slut för det. Efter tre år med svart bälte börjar de båda döttrarna göra sig klara för att avancera från första till andra dan (grader i svart bälte). Mamma Irene har nyss fått sitt, men ser ändå framåt.

– Jag kan tänka mig att Josefins och Matildas mål är att gradera upp. Mitt mål är att fortsätta träna för att jag tycker det är roligt.

Oskar Tinggren