Annons
Nyheter

Trumps ovanliga förberedelser

Efter ett stormigt valår blåser det lika oförsonligt vasst inför en av de allra viktigaste dagarna i den amerikanska politiska kalendern – Inauguration Day.
Publicerad 20 januari 2017
Donald Trump snyggas till inför tillträdet som president. I det här fallet inte presidenten själv utan en vaxmodell på ett museum i Madrid. Foto: Paul White/AP-TT
Donald Trump snyggas till inför tillträdet som president. I det här fallet inte presidenten själv utan en vaxmodell på ett museum i Madrid. Foto: Paul White/AP-TT

Om man kan tala om en smekmånad innan något hänt så är det just vad tillträdande presidenter får under de många veckorna mellan val- och installationsdagarna. Att dessa ”president-elects” brukar hålla sig i bakgrunden hjälper till.

De kanske behöver vila ut efter kampanjen, slipa på minnesvärda fraser till installationstalet, plugga på briefingböckerna om brinnande krishärdar, gå igenom rekommendationer till de tusentals tjänsterna i förvaltningen som ska tillsättas så snabbt som möjligt… Ja, ni förstår, hur gången normalt är.

Annons

Men med Donald Trump går det inte till som vanligt, lika lite som kampanjandet gjorde. Han har förskansat sig i sitt slott, ursäkta, Trump Tower, med audienser för påtänkta medarbetare och någon gång oliktänkande som förre vicepresidenten och miljöaktivisten Al Gore.

Utöver en enda presskonferens, ett par intervjuer och en kritiserad ”off the record”-mottagning för medierna på ”sommarslottet” Mar-a-Lago i Florida före julhelgen kommunicerar Trump mestadels via mikrobloggen Twitter. Ofta i gryningen. Och, av allt att döma, ofta utan att någon annan har synat texten innan.

Medierna slukar betet och följden blir att Trump-tweeten fyller etern, nätet och spalterna i något dygn. Än så länge förblir han samma mästermediemanipulatör som under valåret, men varningsflagg hissas – han borde hålla igen, han skapar för mycket oreda med motstridiga budskap, han äventyrar sin ställning med attacker på fel personer, han riskerar att folk tröttnar på det ständiga tweetandet.

Trumps ställning i mätningarna är betydligt sämre än tidigare presidenters. Endast 38 procent har en positiv bild av honom, mot 84 procent för Barack Obama 2009 och 61 procent för George W Bush 2001. En förklaring kanske tarvas här, Obamas skyhöga tal berodde dels på det historiska i valsegern, dels på utledheten efter George W Bushs krig. Och Bushs tal var anmärkningsvärt högt eftersom han tillträdde efter en ännu bittrare final i presidentvalet år 2000 som slutligen avgjordes av Högsta domstolen.

Gissningsvis blir det samma intresse i Sverige för Trump på installationsdagen den 20 januari (han svär eden klockan 18 svensk tid) som under valåret.

Det ord som publiken bör försöka fånga i talet är ENIGHET. Trumps skroderande om en jordskredsseger stämmer inte, utom förstås bedriften att han faktiskt vann trots alla prognoser om dunderförlust redan i primärvalen. Det är nu han måste signalera på allvar hur han tänker bli alla amerikaners president som han sa i segertalet i november.

Karin Henriksson

Våra korrespondenter

Erik Esbjörnsson bevakar Afrika

Karin Henriksson bevakar USA

Fanny Härgestam bevakar Frankrike

Teresa Küchler bevakar EU

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons