Dyrare snus och öl oavsett valutgång

En höjning av skatterna på alkohol och tobak är en av punkterna i regeringens jobbmanifest. De rödgröna partierna aviserade liknande skattehöjningar redan i våras.

För konsumenterna innebär det att en dosa blir 2–2:40 kronor dyrare och en flaska vin stiger i pris med cirka 2:50 kronor, enligt partiernas egna beräkningar.

Statskassan får med skattehöjningarna ett inte obetydligt tillskott på 1,8–2 miljarder kronor. Men syftet är att svenskarna ska röka och dricka mindre. Tobakens och alkoholens skadeverkningar ska minskas, skriver alliansen i jobbmanifestet.

Tobakskonsumtionen har stadigt minskat de senaste åren och prisutvecklingen är troligtvis en bidragande faktor.

– Många som använder tobak vill sluta och då kan priset vara en sådan faktor som får dem att ta steget, säger Åsa Lundquist, projektledare vid Folkhälsoinstitutet.

Samma sak med alkoholen – priset påverkar försäljningen – men bara lite.

– Det mest troliga är att det blir en viss dämpning av totalkonsumtionen, men inte i någon stor utsträckning, bedömer docent Mats Ramstedt vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad) vid Stockholms universitet.

Han jämför med Finland, där alkoholskatten höjts tre gånger de senaste åren. Samtidigt har alkoholkonsumtionen minskat från 12,7 till 12,3 liter ren sprit per person.

– Men i Finland sammanföll skattehöjningarna med en lågkonjunktur, och på det sättet blev effekten kraftigare, säger Mats Ramstedt.

Sveriges Bryggerier gör, inte oväntat, tummen ned för ökad alkoholskatt och varnar för att staten mister skatteintäkter när fler kommer att handla starkvaror utomlands. Men Mats Ramstedt har svårt att se sådana dramatiska effekter.

– På sätt och vis är regeringen låst. I och med att vi har fri införsel kan man inte ha en alltför restriktiv politik vad gäller priser i Sverige. Det är en balansakt, säger han.