Svensk trupp i hårda strider

– Det har varit ett mycket stort antal eldstrider, drygt ett 30-tal, säger överste Gustaf Fahl till Svenska Dagbladet.

Minst tio gånger har läget varit så besvärligt att den svensk-finska truppen tvingats begära flygunderstöd från den Nato-ledda Isaf-styrkan. I flera fall har stridsflyg från USA öppnat eld för att undsätta svenskarna.

Enbart sedan midsommar har svenska styrkor varit i strid över 20 gånger, vilket är en kraftig ökning mot tidigare. Mellan den 18–26 juli utkämpades strider dag och natt under åtta dygn. "Det var helvetet på jorden", säger en officer, enligt SvD.

Om mindre än en månad ska alliansregeringen lägga fram sin proposition, där man begär att riksdagen förlänger styrkans mandat och skickar ned två ambulanshelikoptrar.

De rödgröna utlovade i valrörelsen att tillbakadragande av trupperna skulle påbörjas redan nästa år om de vann valet. Sverigedemokraterna har sagt att de i så fall kan tänka sig att stödja de rödgrönas förslag.

Terroristexperten Magnus Norell tror inte att det faktum att svenskar i ökad utsträckning varit inblandade i strider i Afghanistan ökar risken för terrorhot mot Sverige.

– Nej, jag tror faktiskt inte det. I den mån man överhuvud taget kan tala om en hotbild mot Sverige på grund av engagemanget i Afghanistan så har den inte förändrats av det här, säger han till TT.

– Jag tror inte det faktum att vi varit inblandade i strider på det här sättet påverkar säkerhetsläget. För dem som vi varit inblandade i strider med är ju Sverige bara en av en mängd olika utländska ockupanter. De bryr sig inte om vad det är för flagga på uniformen. Så i sak har inte så mycket förändrats, säger Magnus Norell.

Orsaken till att stridskontakterna blivit fler för svenskarna är att talibanerna ökat sin aktivitet i norra Afghanistan ganska mycket det senaste året, säger Norell.

Han är anställd vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), men är just nu tjänstledig och knuten som gästforskare till Washington institute for Near East policy, USA.

Försvaret har inte försökt tona ned att situationen för svenskarna i Afghanistan blivit allvarligare de senaste månaderna, enligt Erik Lagersten, informationsdirektör vid Försvarsmakten.

– Det vi gör är att när något händer i Afghanistan så beskriver vi det så skyndsamt som möjligt. Vi har inte förändrat något i det avseendet, säger han till TT.

Däremot tycker han sig märka att intresset från massmedier i Sverige att återge rapporterna har minskat.

– När vi rapporterar om eldstrider i Afghanistan, då fångas inte det av något medium. Så även om vi beskriver så är det nästan så att det av medierna uppfattas som rutinartat, som vardagsmat, och då skriver man inte om det, säger Erik Lagersten.

Försvaret ska nu försöka förbättra informationsflödet från Afghanistan.

– Från och med nästa rotation kommer det att finnas två pressofficerare där, säger Erik Lagersten.

Det har varit en ökad stridsaktivitet under sommaren, säger Afghanistanstyrkans chef överste Gustaf Fahl till TT.

– Anledningen till att vi har hamnat i ett ökat antal strider är bland annat att vi har en ökad internationell närvaro och att vi kan genomföra operationer i områden som vi inte rått på tidigare. Det är självklart att när vi ger oss in i tidigare talibankontrollerade områden så ökar risken att vi ska hamna i strider, säger Fahl.

I talibankontrollerade områden har förband ibland råkat ut för eldöverfall och vägbomber.

– Det här är mycket, mycket allvarligt och vi har haft en oerhörd tur som inte har drabbats av fler skador än vi har, säger Fahl.

Ändå bedömer han inte att risken för de svenska trupperna har ökat.

– Vi har sett goda resultat i de stridsoperationer vi har genomfört tillsammans med afghanerna och för närvarande ser vi inget behov av ytterligare förstärkningar.

TT: Kommer stridsnivån att förbli hög?

– Det är svårt att överblicka, men vi har sett goda resultat av de operationer vi genomfört. I ett av områdena har vi nu sett en minskad aktivitet med två tredjedelar från våra motståndare, och vi får nu också förvarningar från befolkningens sida.

Magnus Ranstorp, terroristexpert vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning som Magnus Norell när det gäller frågan om risken för terroristaktioner mot Sverige ökar till följd av situationen i Afghanistan.

– Jag tror inte att hotbilden förstärkts för att svenskar varit inblandade i många strider den senaste tiden. Om den skulle förstärkas så kommer det i så falla att ske först efter lång tid, och märkas genom förvarningar genom uttryckta hot, säger han till TT.

De länder som löper störst risk att utsättas för terrorhandlingar på grund av kriget i Afghanistan är USA, Storbritannien och Tyskland, enligt Magnus Ranstorp.

Förutom att han är knuten till Försvarshögskolan är Magnus Ranstorp professor vid Centrum för studier av terrorism och politiskt våld vid S:t Andrews-universitetet i Skottland.

– Det blir mer stridskontakter när man stannar i områden där det finns talibaner för att skydda befolkningen i byarna. Vi hörde till dem som började jobba på det sättet, säger David Ström, som tillhörde den svenska Afghanistanstyrkan från maj till november 2009. Under den perioden hölls det bland annat val i Afghanistan.

Tjänstgöringen avbröts när han och tre andra svenskar skadades när en vägbomb exploderade under deras bil. En afghansk tolk som färdades i bilen avled.

– Man blir livrädd när det händer, men på någon mikrosekund börjar man agera reflexmässigt och gör det man ska, och det är ju det man tränat på, säger han.

Svenske David Ström var också med om att amerikanskt flygunderstöd fick kallas in vid hotfulla situationer.

– Ja, det hände. Nästan så fort något hände kallade man in flyg. Oftast räckte det med att de visade sin närvaro för att det skulle göra nytta för oss, säger David Ström.

De svenskar som nu befinner sig i Afghanistan har varit inblandade i drygt 30 eldstrider sedan i maj. Men utslaget per person så blir kanske inte så många händelser, säger David Ström.

– Trots allt så finns det en vardag också. Det lunkar på och man blir lite avtrubbad. Man är så inställd på att något ska hända, och ofta vet man också var det ska hända när man åker ut på något, säger han.

Hur reaktionen blir efteråt varierar starkt mellan olika individer, men alla tas om hand och får föra samtal om händelserna, säger David Ström.

Han är fortfarande sjukskriven efter skadorna han fick i Afghanistan, en öppen underbensfraktur, brott på ländkotorna, revbensfrakturer, brutet nyckelben, hjärnskakning och hjärnblödning.