Här är hoten bolånekunderna har att hantera
Många är oroliga för svenskarnas skuldberg. Det brittiska analysföretaget Oxford Economics pekade exempelvis ut Sverige som det land som har den mest akuta situationen på bostadsmarknaden. Detta på grund av skulderna, rapporterade Bloomberg nyligen.
Men trots alla farhågor fortsätter svenskar att låna till hus och lägenheter som aldrig förr. Här är hoten som bolånekunderna har att hantera:
Ökad skuldsättning
Skuldsättningen fortsätter att öka även om ökningen har planat ut något, säger Magnus Karlsson, avdelningschef för makroanalys på Finansinspektionen (FI).
I februari var hushållens totala skulder 3 836 miljarder kronor, vilket motsvarar 83 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
FI har lagt allt hårdare krav på bankerna, för att de ska klara en bolånekris och nyligen skärptes kravet på bankernas reservkapital för att de ska ha pengar i beredskap om krisen kommer.
I många bostadsrättsföreningar, särskilt i nyproduktion, är föreningens skuldsättning hög.
På Boverket är man inte särskilt orolig för svenskarnas bolån, bankerna har antagligen tagit i med god marginal, tror Mikael Nordström, enhetschef för boende och samhällsutveckling på Boverket.
””
Räntehöjningar
Riksbanken har i sin senaste penningpolitiska rapport utlovat en räntehöjning antingen i december eller i februari från den nuvarande minusräntan på 0,50 procent.
I så fall följer man den globala utvecklingen. Norge höjde styrräntan alldeles nyligen och den amerikanska centralbanken Fed har höjt sin styrränta för tredje gången i år. Fed flaggar för ytterligare en höjning i år, därutöver tre höjningar nästa år.
Höjda räntor innebär dyrare bolån. Frågan är hur det kommer att påverka bolånetagarnas ekonomi, och bostadspriserna?
””
Bankerna har skärpt sin kreditprövning, och i snitt räknar bankerna med att låntagarna ska klara en ränta på sju procent. Det borde vara en tillräckligt trygg säkerhetsmarginal nu, när snitträntan för bolån ligger på runt 1,5 procent, enligt Bankföreningen.
En höjd ränta gör dock att folk helt enkelt kommer att ha mindre pengar vilket ger mindre utrymme för annan konsumtion än bostadslånen vilket i sin tur gör att ekonomin bromsas upp.
””
På Boverket känner man sig dock trygg med att bankerna tagit i tillräckligt i kreditprövningen för att folk ska klara av att betala sina lån.
””
Lågkonjunktur
Allt fler börjar tala om att den ångande högkonjunkturen snart kan förbytas i en våt och kall lågkonjunktur. Konjunkturinstitutets Barometerindikator visar fortfarande på ett gott stämningsläge i den svenska ekonomin, men mellan augusti och september steg deras Barometerindikator bara marginellt, från 111,6 till 111,7. Det kan tolkas som ett tecken på att konjunkturen nu har nått sin topp.
Nordea spår dämpad tillväxt, och den statliga banken SBAB varnar för en ny 1990-talskris.
TT
