Lånevillkor väcker vrede i Aten

Den grekiska vänsterledaren Tsipras uppgörelse, redan sågad av många greker, satt långt inne. Och än är dramat långt från över. Efter maratonmöten i Bryssel ska han nu få godkänt i parlamentet i Aten.

Det rör sig om nya åtstramningar, höjda skatter, privatiseringar och avregleringar i utbyte mot ett treårigt krispaket på upp till 86 miljarder euro.

Den akuta risken för att Grekland lämnar eurozonen har minskat. Men många frågar sig vad som återstår av Tsipras koalitionsregering när parlamentet i Aten har röstat klart.

Runt bankomaterna i staden står greker och tar ut sina 60 euro per dygn. Mer får de inte tillgång till enligt kapitalkontrollen som infördes för drygt två veckor sedan.

ECB har förlängt sitt extra krisstöd till landets banker på 89 miljarder euro, men detta räcker bara för några dagars uttag till tror experterna.

Storbanker slås ihop

Yannis Roussos, sekreterare på Greklands fackförbund för finansanställda, ser en omstörtande tid framför sig, även med ett tredje stödprogram.

Han räknar med att Greklands fyra storbanker, mot ägarnas vilja, kommer att slås ihop till två när de öppnar igen.

Enligt krisfonden ESM ska aktieägarna i första hand ta smällen. Men därefter står hushåll och företag med sparkonton i tur. I det paket som nu har föreslagits kan smällen mildras något av en ny fond som ska fyllas på av intäkter från privatiseringar.

"Tyskland borde täcka upp"

I en bankomatkö i Aten väntar den arbetslösa 29-åriga advokatsekreteraren Eva Moraiti på att få ta ut sin dagliga dos euro.

I vimlet stöter TT:s utsände ihop med advokat Dimitris Sergios, 60. Han tycker hela euro-projektet var feltänkt från början.

Han tror inte det går att reparera utan att de problem Grekland nu har kommer att upprepa sig så länge eurozonen består.

Läraren Elissavet Kofsikou-Fioranti, 48 håller delvis med. Fast hon är rädd för konsekvenserna om det slutar med grexit, alltså att Grekland lämnar eurozonen.

TT