Kulturkvinnan: Elektroniska musikens gudmoder

I skuggan av andra gjorde hon storverk som aldrig riktigt fick det erkännande de förtjänade eller som glömts bort. Med start i sommar får kulturkvinnan en plats i solen. Denna vecka: musikpionjären Daphne Oram.(TT)

Publicerad 3 juli 2017

Brittiska Daphne Oram komponerade inte bara några av de första styckena elektronisk musik. Hon skapade ett av världens första elektroniska musikinstrument: Oramics, en kompositionsmaskin där ritade ljudvågor blir till ljud.

Ändå har hon - fram tills för 10 år sedan - varit ett nästan okänt namn.

””

Annons

Nattliga mixar

Som artonåring, år 1942, fick Daphne Oram jobb som ljudtekniker på BBC. På kvällar och nätter när alla andra gått hem samlade hon ihop utrustning från olika rum och klippte, klistrade och mixtrade med kassettband. Lade på ekon, drog ner tempot, förvrängde - och skapade musik med helt nya, ofta abstrakta och mörka, ljud.

Inspirerad av experimentella elektroniska musikstudior runt om i Europa försökte hon övertyga BBC om att få bygga upp något liknande. De var tveksamma men så till slut, år 1958, grundade Oram, tillsammans med Desmond Briscoe, ikoniska BBC Radiophonic workshop. Med syfte att producera innovativ musik och nya ljudeffekter till bolagets olika produktioner.

Det var till exempel där Delia Derbyshire, även kallad "The Sculptress of Sound", gjorde ljudeffekter och titelmusiken till tv-serien "Doctor Who".

””

Experimentlusta

Men Oram ville mer. Hon vill fortsätta utforska och utveckla den elektroniska musiken. Något som inte ens kallades för musik på BBC i rädslan för att irritera den "riktiga" musikavdelningen. Frustrerad och motarbetad sade hon upp sig.

"De ville ha det jag gjorde. Men de ville inte ha mig", ska hon senare ha sagt.

I ett hus i Kent växte istället en avancerad studio fram - det var här Daphne Orams omtalade "Oramics" färdigställdes, med en av de tidigaste metoderna för att återskapa eller nyskapa ljud - signumet för elektronisk musik.

Trots hennes nytänkande och banbrytande livsverk - och rykten om att The Who och The Beatles gästat hennes studio - är det inte förrän efter hennes död (2003) som hon börjat få ett erkännande.