Lagrådet dömer ut förslag om välfärdsvinster

Han säger att det verkar som om Lagrådet gör en annan analys och bedömning än regeringen om behovet av att begränsa vinster i välfärden.

"Lyssnat på företagen"

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt säger att han är förvånad över Lagrådets sätt att argumentera, och att Lagrådet lyssnat på företagen.

Det är enligt Sjöstedt nödvändigt att gå vidare och lägga fram propositionen.

Verkar kört

Förslaget verkar dock på förhand dödsdömt i riksdagen eftersom det inte finns någon majoritet för vinstbegränsning, Allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot.

Enligt Lagrådet är förslaget, som egentligen omfattar flera olika lagrådsremisser, inte ordentligt berett. Det är också oklart om syftet med förslagen uppnås och förslagen kan vara i strid med grundlagsregler om den kommunala självstyrelsen och näringsfriheten, enligt Lagrådet.

"Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beredningsunderlag" , skriver rådet i stycket om regeringens underlag för förslaget.

Oklara följder

Lagrådet konstaterar också att regeringen vill att vinstbegränsningen enligt utredningens förslag ska införas i full skala inom skolan och omsorgens område, "utan något slags tester i verkligheten".

"Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningarna kan uppenbarligen bli högst oönskade", skriver juristerna i Lagrådet.

De framhåller bland annat att regeringens bedömning av hur många företag som påverkas och vad de kan tänkas göra om förslagen införs vilar på ett mycket löst underlag. Regeringen utgår ifrån att de flesta av företagen, även de som fungerar bra, kommer att vilja fortsätta med sin verksamhet om vinstbegränsning, enligt förslaget, införs. Lagrådet är inte övertygat.

Det finns anledning att ifrågasätta, enligt juristerna, "om ens hjälpligt säkra sådana slutsatser kan dras av det material som lagt fram:"

Drabba elever

Lagrådet skriver att det inte kan uteslutas att ett "stort antal vårdtagare och brukare jämte deras anhöriga samt ett stort antal elever och föräldrar på olika sätt kommer att drabbas negativt av t ex nedläggningar, överlåtelser och organisationsförändringar".

Lagrådet undrar varför regeringen inte lagt fram något alternativt förslag, ett att jämföra med, till exempel om att ställa kvalitetskrav på bolagen.

TT