Ännu kokar det inte över till ny intifada

På lördagsmorgonen kom statsvetaren från Lunds universitet hem fylld av intryck efter en vecka i Israel och på Västbanken. Mitt under vistelsen briserade ett besked från USA: president Donald Trump erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ämnar flytta den amerikanska ambassaden dit från Tel Aviv.

Hamasledaren Ismail Haniya manade palestinierna till en ny tredje intifada, ett protestuppror mot ockupationsmakten Israel. Vid de två tidigare, 1987-1993 respektive 2000-2005, dog flera tusen palestinier och över tusen israeler.

Talar emot

Flera skäl talar mot en ny intifada, enligt honom:

Han pekar även på ett splittrat palestinskt ledarskap, som dessutom måste ta med i kalkylen att en tredje intifada skulle kunna komma att riktas också mot dem och inte bara mot Israel.

Uppmaningen från Hamasledaren Haniya då?

Terror följde

Den 8 december 1987 körde en israelisk lastbil ihjäl fyra palestinier i ett flyktingläger i Gaza. Dagen efter utbröt våldsamma sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israelisk militär i samband med begravningarna - och den första intifadan var i gång. Slutpunkten kom med fredsavtalet i Oslo 1993.

Den andra intifadan utlöstes den 13 september 2000 när den israeliske politikern Ariel Sharon besökte tempelområdet i Jerusalem där moskén al-Aqsa ligger, islams tredje heligaste plats efter Mecka och Medina i Saudiarabien. Upproret, som även kallas al-Aqsa-intifadan, anses ha klingat ut 2005.

Mer småskaligt

Hittills har Trumps besked lett till oroligheter med palestinska dödsoffer såväl fredag och lördag. Det bränns men kokpunkten är inte nådd, menar Anders Persson:

För Anders Persson är en intifada ett massuppror som är mycket intensivt och ihållande över längre tid.

TT