Valtrötta britter hoppas på stabilitet

Dagen efter det dramatiska valet är det trångt utanför avspärrningarna till 10 Downing Street i London. Nyfikna turister och engagerade väljare kryssar mellan polishästarna och sträcker på halsarna med hopp om att få en skymt av Theresa May. Men den konservativa premiärministern - vars parti Tories stukats i hennes nyval - gör bara ett kort framträdande inför medierna innan hon försvinner in bakom den blanka svarta porten på nummer 10.

37-åriga Martin Mumford, som jobbar med administration i parlamentet, har en lång natt bakom sig eftersom han inte kunde slita sig från de oväntat rafflande tv-nyheterna. Trots att han själv röstade på det socialdemokratiska oppositionspartiet Labour, som gick starkt framåt, tycker han att det är synd att Mays plan med nyvalet - att stärka sitt mandat att förhandla om brexit - gick i baklås.

"Få alternativ"

Att May och Tories nu väljer att försöka fortsätta regera med stöd av nordirländska Demokratiska unionistpartiet (DUP) förvånar inte Mumford.

Det nordirländska partiet ville att Storbritannien skulle stanna i EU och har särskilt engagerat sig i gränsfrågan. DUP-ledaren har tidigare sagt att man bör undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland. Bibliotekarien Rosie Piasecka, 37, tror att partiets inställning kan leda till förhandlingar om en mjukare variant av brexit än vad May har velat.

Piasecka, som röstade på Labour, är inte avundsjuk på det arbete som ligger framför Theresa May och hennes minoritetsregering.

Tror på May

Pensionären Tony Mayor, som tillsammans med sin fru tagit tåget från Northhampton till den politiska dramatiken i London, har fortsatt förtroende för Theresa May.

71-åriga Gayna Walls röstade på De gröna, som trots ett växande stöd på senare år fick nöja sig med ett mandat i underhuset, och tar emot nyheterna om Mays regeringsplaner med måttlig förtjusning:

TT