Muslimska brödraskapet i ropet

Muslimska brödraskapets återinträde på scenen har allt att göra med den uppflammade rivaliteten mellan Saudiarabien och Iran. Med ett avtal om Irans kärntekniska program bryts den iranska isoleringen och stora oljepengar kommer att strömma in till den islamiska republiken. Likaså har de Iran-stödda Huthirebellernas militära framgångar i Jemen rejält kastat om styrkepositionen mellan Saudiarabien, som stöttar landets president, och Iran.

180-gradig sväng

Han var minister för internationella relationer i Muhammad Mursis regering och flydde till Qatar efter militärkuppen i Egypten 2013. Efter en tid tvingades han att fly vidare till Turkiet sedan Saudiarabien övertalat Qatar att sluta skydda medlemmar av brödraskapet.

Men som så många gånger tidigare svänger det snabbt i Mellanöstern. Den här gången 180 grader. Första tecknet kom när den saudiske utrikesministern Saud bin Faisal sade: "Vi har inte några problem med Muslimska brödraskapet, våra problem handlar om små grupper som har band till organisationen".

Fram till dess likställde regimen Muslimska brödraskapet med extremistgruppen Islamiska staten (IS).

Vill ena sunnimuslimer

Och det finns en logisk förklaring - Saudiarabien försöker ena alla sunnimuslimer och bilda en politisk, ekonomisk samt militär koalition mot Iran. Då behöver Saudiarabien Muslimska brödraskapet.

Dessutom är en gren av brödraskapet, Islah i Jemen, krigförande part mot de Iranstödda Huthirebellerna som tagit över stora delar av Jemen. Enligt en egyptisk diplomat, som citeras av den turkiska nyhetsbyrån Andalou, har Saudiarabien haft nära samarbete med Islah sedan rebellerna tog över huvudstaden Sanaa.

"För kungadömet finns tre regionala prioriteringar: Iran, IS och Jemen. Att behålla en stark anti-brödraskapshållning ger lite utdelning i den saudiska ekvationen och den kan potentiellt ge bakslag", skriver Mellanösternexperten H A Hellyer vid tankesmedjan Brookings institution i al-Monitor.

TT