Stort motstånd mot Iranavtal i USA
Överenskommelsen om Irans kärnenergiprogram med P5+1-länderna (Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA och Tyskland) som slöts i juli har hyllats av världens ledare och beskrivit som en av Barack Obamas viktigaste utrikespolitiska framgångar. Men i Washington DC har den skapat infekterad stämning.
””
””
Röstar i september
I det politiska USA finns en stor motvilja mot uppgörelsen och misstänksamhet mot Iran, som den förre republikanske presidenten George W Bush beskrev som en del av "ondskans axelmakter". Enligt en lag som Obama undertecknade i maj har kongressen fram till den 17 september på sig att granska och därefter anta eller förkasta avtalet. Inom Republikanerna, som har majoritet i både senaten och representanthuset, har många tagit ställning emot överenskommelsen som de anser hotar USA:s allierade Israel.
De senaste veckorna har både senatorer och representanthusledamöter offentliggjort sin inställning. Åsikterna följer dock inte partilinjerna till fullo. Bland annat har den judiske och demokratiske New York-senatorn Chuck Schumer sagt att han tänker rösta nej. Omröstningen är planerad till någon av de första dagarna efter den 8 september, då kongressen samlas efter sommarledigheten.
Lovar veto
Men kan kongressen verkligen stjälpa ett avtal som skrivits under av så många länder? Inte helt och hållet, men de flesta av USA:s sanktioner mot Iran - som enligt avtalet först ska suspenderas och senare hävas - är bundna till kongressbeslut. Om kongressen röstar ner avtalet kan inte Obama häva sanktionerna på egen hand. Dock har Obama sagt att han tänker lägga in sitt veto mot en sådan skrivning. Och för att häva en presidents veto krävs två tredjedelar av rösterna i båda kamrarna, vilket är tveksamt att nejsägarna får ihop.
””
Skada trovärdigheten
Utrikesminister John Kerry, som jämte Barack Obama försvarat avtalet med näbbar och klor, sade häromdagen att den amerikanska dollarn riskerar att förlora sin ställning som världens reservvaluta om USA inte lever upp till Iranuppgörelsen.
Även om det inte är troligt att avtalet skjuts helt i sank kan den giftiga debatten ändå skada dess trovärdighet, resonerar Parsi.
””
TT
