Trump hävdar att han kan benåda sig själv

I sitt inlägg hänvisar Trump till ett stort antal juridiska experter, men lägger till: "varför skulle jag göra det (benåda mig själv) när jag inte gjort något fel".

Diskussionen sker i ljuset av den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning av rysk påverkan på valrörelsen 2016 och möjligt samröre med Donald Trumps presidentkampanj.

"Skriv på servett"

Amerikanska medier är nu fulla av experter som luftar vitt skilda åsikter om huruvida en president verkligen kan benåda sig själv, med hänvisning till artikel 2 i USA:s grundlag från 1789. I den står det enkelt att presidenten har makt att ge uppskov och benådningar för brott gentemot USA.

Statsvetarprofessorn P S Ruckmam vid Rock Valley College i Illinois, som driver en blogg om just benådningar, anser att Trump faktiskt kan benåda sig själv. Detta eftersom de konsultationer med justitiedepartementet som brukar ske före en benådning inte är ett lagkrav.

Över lagen?

Andra menar att Trump visserligen kan försöka sig på en "självbenådning", men att en sådan måste prövas i domstol och sannolikt skulle ge upphov till utdragna juridiska förhandlingar. Vissa säger att presidenten skulle ställas inför riksrätt om han försöker.

Så finns det statsvetarprofessorer som James Pfiffner vid George Mason University, som säger bestämt nej. I en Intervju med tidningen New York Post hänvisar han till principer i The Federalist Papers, en skrivning som hör till grundlagen, där det heter att "ingen står över lagen" samt att "ingen man bör döma i ett fall som påverkar honom personligen".

Historiskt har ingen amerikansk president försökt sig på "självbenådning". Men Richard Nixon, som 1974 avgick i ljuset av Watergateskandalen, benådades av efterträdaren Gerald Ford för "brott han kan ha begått gentemot USA under sin tid som president", skriver tidningen The Washington Post.

Svårt att åtala

För att en benådning ens ska bli aktuell i Trumps fall krävs att Muellers Rysslandsutredning leder till rättsliga åtgärder eller att han fälls i riksrätt. Och huruvida det är möjligt för Mueller att åtala Trump är också föremål för diskussion, med hänvisning till en justitiedepartementsregel från 1973 enligt vilken det heter att en sittande president inte kan åtalas på "vanligt" sätt. Frågan är om Mueller vill bestrida den, skriver tidningen The Christian Science Monitor.

Trump själv har kallat Rysslandsutredningen för en häxjakt. Hans advokat, den tidigare New York-borgmästaren Rudy Giuliani, hävdar att presidenten inte kan tvingas att vittna och inte kan åtalas i den.

TT