en upphottad klassiker

Även klassiker blir någon gång tråkiga. Samma regler, samma pjäser och samma spelplan gång in, gång ut gör att även det mest fundamentala spel blir tröttsamt i längden. Bortsett från de grundläggande brädspelen måste Monopol räknas som en sådan modern klassiker. En favorit i repris som är mest fördelaktig mentalt och inte så mycket när man väl spelar det. De ofta långdragna omgångarna och det faktum att det egentligen bara finns en vinnande strategi (köp allt du kan) gör att man egentligen inte orkar spela det mer än en gång i halvåret. Och även då är det i brist på annat att göra.

Det är då Ghettopoly kommer som en räddande ängel. En upphottad version av en dammig klassiker. En ytterlig variant på Monopol där gatorna byts ut mot kända ghetton typ the Bronx, Long Beach och Compton. Bland annat.

Tyron?s Gun Shop ersätter det betydligt mer rumsrena Strandvägen och exklusiva Norrmalmstorg blir Martin Luthor King Jr. Boulevard. Ghettomentaliteten genomsyrar såklart hela spelet. Pjäserna har exempelvis gått från att vara skor, bilar och fingerborgar till det betydligt råare crack, maskingevär och ett marijuanalöv. Tidigt står det klart och tydligt att Ghettopoly inte är något för den politiskt korrekte. Antingen tar man spelet med en stor skopa salt och tycker att det är humor eller så kritiserar man skönmålandet av bland annat prostitution.

Ett stort minus är att produktionen ömsom är påkostad, ömsom väldigt snål. Spelpjäserna är till exempel massiva medan de olika korten är primitivt tillverkade i färgat papper. Då reglerna fortfarande är desamma, ändras inte det faktum att Monopol är Monopol. Samma taktik funkar och tristessen kommer infinna sig om än inte lika snabbt. De första gångerna är det kul att chanskortet, eller hustlekortet som det heter i Ghettopoly, säger att ens försäkringsbedrägeri lyckades och man får inkassera. Andra gången börjar man vänja sig och tredje blir det norm. Med andra ord är inte skillnaden från originalet så stor.

Hur som helst är det ändå roligare att ha den mer kontroversiella versionen än den menlösa och oomtvistade.