Takskottning räddar anrik kulturbyggnad

Agneta Meijer älskar sitt säteri i Flöxhult, och 2008 fick hon ta emot diplom för ”förtjänstfull restaurering” från Smålands museum och Kronobergs läns hembygdsförbund.

Men en vargavinter som denna kan åstadkomma mycket skada på gamla byggnader, om man inte vidtar åtgärder. Ladugårdstaket i Flöxhult är extra utsatt i och med att det är brutet. Snön rasar inte av taket lika lätt som på en traditionell ladugård.

På ladugårdstakets ena sida har en driva lagt sig, med ett djup på 100–130 centimeter.

Drivan, och snön i övrigt, måste bort innan det slår om till mildväder. Vid mildväder kan snötyngden öka rejält.

Det är Jannes Blästring och Sprutmåleri, i Braås som fått uppdraget.

– Vi håller på en hel del med takskottning just nu. Vi har tre sådana här liftar och några mindre till förfogande, förklarar ägaren Janne Kujala.

Den lift han syftar på lyfter en korg 27 meter över marken, vilket gör att snöröjarna smidigt och säkert kan ta sig upp på höga tak.

Agneta Meijer kommer skidande från gårdens huvudbyggnad, för att följa arbetet.

– Jag hade samma företag här för att renovera plåttaket och det blev bra. Det är sinusformad plåt från 1935 som jag gärna ville behålla. Och nu vet jag att de är rädda om plåten och därför inte skottar helt rent, förklarar hon.

Företaget räknar med att två man har att göra i fem dagar för att få skotta det 1?041 kvadratmeter stora taket.

– Det kommer att kosta en del, men det måste ju göras.

Flöxhults säteri har månghundraåriga anor. Historiken kring Flöxhult berättar att gården på 1500-talet ägdes av Nils Persson Silversparre. Flöxhult fanns kvar i den adliga släkten till 1700-talet. Under de runt 500 år som gått sedan Nils Persson Silversparres tid har olika ägare satt sin prägel på Flöxhult. Byggnader har skapats under olika tidsepoker.

–?Det kostar att hålla kulturbyggnader i skick, som man inte har några inkomster på, konstaterar Agneta Meijer.