En arbetsplats på randen till kritiskt läge

Linnéuniversitetet har anlitat prestationsanalysföretaget Springlife för att genomföra en medarbetarundersökning. Resultatet har nu landat på universitetet och ska fungera som underlag för att förbättra arbetsmiljön.

Tanken är att alla institutioner och enheter ska presentera konkreta handlingsplaner för att komma åt de problemområden som pekas ut av de anställda i undersökningen. Och det finns gott om utmaningar att ta tag i. Universitetet som helhet balanserar på gränsen till kritiskt läge, enligt den modell som Springlife använder sig av.

– Vi är inte förvånade över resultatet. Signaler om att det inte fungerar riktigt som det ska når oss dagligen. Man får ha i minnet att vi helt nyligen genomgått en fusion och sedan, allt för snabbt därefter, en mycket genomgripande omorganisation och ingen av dessa förändringar har hunnit sätta sig. Det är tufft både för chefer och för medarbetare. Kanske lite för tufft i vissa fall och det syns i enkätresultatet, säger Sheila Feldmanis som är fackförbundet Sacos ordförande på universitetet.

De röda staplarna, som indikerar krisläge i modellen, lyser rejält på flera håll inom universitetet. Det handlar bland annat om otydliga mål för arbetet och om en arbetsmiljö som orsakar fysisk och psykisk utmattning. Institutionen för medier och journalistik är en av de arbetsplatser som får lägst värden i undersökningen.

– Det jag ser är en avspegling av en jobbig tid. Det har varit stora förändringar på institutionen och hela universitetet för den delen med två omorganiseringar i ganska tät följd. Men det här är något som vi verkligen måste ta på allvar och jobba med. Där har vi ett arbete framför oss och det involverar samtliga på institutionen. Vi kommer att köra igång ordentligt nästa vecka, säger Annelie Ekelin, prefekt på institutionen för medier och journalistik.

Även universitetets kommunikationsavdelning tillhör de arbetsplatser som får låga betyg i förhållande till andra enheter inom universitetet. Ingrid Persson är kommunikationschef.

– Vi har inte hunnit analysera det ännu. Det ska vi göra nästa vecka. Men jag har lagt upp en plan för hur vi ska ta hand om resultatet. Det är inte någon entydig bild om man går in på fråga efter fråga i enkäten. Men det finns ju saker som vi kan göra bättre så klart. Det finns en del strukturella problem som jag känner till och som vi behöver jobba med, säger hon.

Chefsgruppen i universitetsledningen ser däremot ut att ha det riktigt bra. Här finns det inte en enda röd markering och de högsta cheferna, med rektorn Stepen Hwang i spetsen, har hanterliga stressnivåer. Arbetstakten ligger till och med något under det som kallas för riktmärke i modellen. Men bäst av alla mår personalgruppen som tar emot telefonsamtalen till universitetet och som servar studenterna. Här blir det helt enkelt toppbetyg åt alla hålla. Till och med för chefen.

– Vi har ett jättebra gäng här som fungerar otroligt väl tillsammans, både medarbetare och chef. Till och med chefen är bra. Vi är väldigt nöjda på alla sätt och vis. Det är lite svårt att förklara men jag tror att det handlar om att vi vet varför vi är här. Vi har ett gemensamt mål och det är att serva dem som ringer in på bästa sätt och ta hand om studenterna i den mån vi kan och bemöta alla på samma sätt, säger Charlotte Berneryd Caster som är receptionist.

Rektorn Stepen Hwang säger att han inte anser att resultaten ser alltför nedslående ut.

– Tvärtom, det visar väl att delar av organisationen är bra och delar av organisationen måste genomföra förbättringar. Det viktiga är att identifiera vad man ska göra för att det ska bli bättre. Det är ju min målsättning, att så många som möjligt ska känna glädje när man kommer till arbetet och att man hinner med alla uppgifterna som man är satt att göra, säger Stepen Hwang.

Fotnot: Medarbetarenkäten hade en svarsfrekvens på 76,5 procent.