Färre apatiska barn i länet
Smålandsposten belyste de apatiska barnens situa-tion i Kronobergs län i början av året. Då låg länet i topp med 13 barn som uppvisade uppgivenhetssymptom. Migrationsverket gjorde en bedömning under denna tid att det fanns 20 i hela landet.
Majoriteten av dessa barn fanns i Uppvidinge och de kom från Syrien och forna Sovjetunionen.
– Efter hösten 2009 kom de första fallen i länet och därefter skedde en dramatisk ökning, berättar Jonas Ericsson, psykiatrisjuksköterska och processansvarig för vård- kedjan kring barn med uppgivenhetssymptom.
När asylsökande barn uppvisar uppgivenhetssymtom krävs insatser från flera håll, förklarar Jonas Ericsson. Sjukvården, kommunen och Migrationsverket måste samverka. Han tycker att man har arbetat bra med de här barnen. I dag är de betydligt färre i länet.
- Vi har fyra i länet vid den senaste kartläggningen. Två i Uppvidinge kommun och någon i Lammhult och Torpsbruk. Det ligger ungefär i nivå med riket.
En del av barnen har tillfrisknat, andra har flyttat och en tredje grupp har avvisats till hemlandet.
I hela riket har det där-emot skett en ökning inom barn- och ungdomspsykiatrin och inom sluten- vården. Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri har därför skrivit brev till Socialstyrelsen och frågat hur Socialstyrelsen tänker agera.
Varför asylsökande barn blir apatiska är komplext och något enkelt svar finns inte. Men tydligt är att barnen lever under hård psykologisk press med avvisningsbeslut hängande över sig. Långa handläggningstider från Migrationsverket spelar in. Att familjen beviljas uppehållstillstånd är ofta en förutsättning för tillfrisknandet.Historiskt sett är det ett ganska nytt tillstånd och Sverige är det land som har haft flest fall.
-Sjukhusinläggning bör undvikas och riskerar att försämra deras tillstånd. Helst ska de befinna sig i hemmiljö. Ju mer omhändertagande som sätts in, desto fler funktioner tappar de. Däremot får de komma in till sjukhuset ibland för behandling av kroppsliga tillstånd. Viktigt för oss är att jobba med hela familjen, säger Jonas Ericsson.
Apatiskt tillstånd innebär att personen blir nedstämd, håglös, irriterad, vänder sig inåt och till sist slutar äta och dricka. Barnet kan få kropps- liga symptom, som magont och huvudvärk. I en sista fas sluter man sig helt inåt och förlorar kontakten med omvärlden. Barnet behöver då sondmatning för att få i sig föda.
