Annons

”Fokusera på orsaken istället för problemet”

Stora mängder kajor samlas i Växjö centrum. Förslag om skyddsjakt och fällor har diskuterats, men ingen av metoderna anses vara en långsiktig lösning. Lösningen kan istället, enligt en fågelexpert, vara att fokusera på orsaken till problemet: Sopor.
Växjö • Publicerad 11 februari 2018
Kajorna fyller hustaken under kväll- och nattetid.
Kajorna fyller hustaken under kväll- och nattetid.Foto: Arkivbild

De stora kajflockarna i Växjö har skapat debatt efter Smålandspostens artiklar de senaste dagarna. Åsikterna från allmänheten är många och röster har höjts med argument för att få ner antalet kajor.

Magnus Hellström, fågelexpert och chef på Ottenby fågelstation, förstår obehaget som stora kajflockar innebär, men menar inte att lösningen ligger i skyddsjakt.

Annons

– Skyddsjakt är en populär, men dålig lösning. Väldigt få individer plockas bort vid skyddsjakt. Dessutom skjuts det med hagel, och skadeskjutningarna blir väldigt många. Det är inget att föredra. Etiskt stöttar jag heller inte det.

– Försök att fånga kajor i fällor har visat sig ge ganska lågt resultat. Kråkfåglar är smarta djur, säger Magnus Hellström.

Kajorna letar ofta mat på uteserveringar om sommaren, vilket har upplevts som ett problem för krögare och deras gäster. Men flest kajor besöker städer om vintern, säger Magnus Hellström.

– Kajor är delvis flyttfåglar så många av fåglarna som är i Sydsverige på vintern lever i Norrland, Finland och Ryssland andra delar av året. Det flyttar söderut, men inte längre än nödvändigt.

– Kajorna är ofta ute och letar mat i och runt stan under dagarna men samlas om kvällen och natten inne i centrum, där det finns mycket ljus och lampor som värmer dem.

Magnus Hellström menar dock att huvudanledningen till att det finns så mycket fåglar i Växjö centrum är tillgången till mat. Sophantering och matrester som slängs på gator och torg bidrar starkt till att kajorna trivs bra i stan.

– En stad kan inte hålla fler kajor än den kan mata.

– Man måste se över hur tillgången till mat ser ut. Hur papperskorgarna är utformade och så vidare, säger Magnus Hellström.

En av de papperskorgar på Storgatan i Växjö kajor enkelt hittar mat i.
En av de papperskorgar på Storgatan i Växjö kajor enkelt hittar mat i.Foto: Karl-Magnus Lundvall

Under senare år har Växjö kommun börjat byta ut några av de 500 papperskorgarna som finns i Växjö stad. De nya solcellspapperskorgarna är inte kajvänliga då de är helt stängda och ska öppnas med handkraft.

– De är väl de enda papperskorgarna som en kaja inte kommer ner i. De flesta soptunnor är en baggis för kråkfåglar.

De nya solcellspapperskorgarna är inte bara miljöeffektiva, men innehållet är också otillgängligt för kajor. Det finns i nuläget 25 stycken i Växjö stad.
De nya solcellspapperskorgarna är inte bara miljöeffektiva, men innehållet är också otillgängligt för kajor. Det finns i nuläget 25 stycken i Växjö stad.Foto: Karl-Magnus Lundvall
Annons

Madeleine Karlsson som är förvaltningschef för miljö-och hälsoskyddskontoret på Växjö kommun berättar att man gör sitt bästa för att hålla kajorna borta.

– Det finns ett samarbete inom kommunen i den här frågan. Det är dock ett jättestort problem med så mycket kajor. Men vi får nog leva med det som det är nu.

Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö.
Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö.Foto: Picasa

Vad är det för samarbete?

– Vi jobbar tillsammans med tekniska förvaltningen och Citysamverkan som informerar restauranger hur de ska hantera matrester och avfall.

Vad har Växjö kommun för ansvar i den här frågan?

– Vi har ju ett delansvar. Det finns så många olika aspekter av problemet så vi får jobba på olika sätt. Vi får göra så gott vi kan.

Gör ni tillräckligt?

– Vi agerar när det kommer in klagomål. Då åker vi ut och kollar hur man kan förebygga besök från kajor, säger Madeleine Karlsson.

Karl-Magnus LundvallSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons