Friskvårdsinsatser missgynnar kvinnodominerade arbetsplatser

I Växjö avgör enskilda förvaltningar och bolag vilka hälsofrämjande insatser som görs för personalen.

I bokslutet för 2009 beskrivs målsättningar och aktiviteter. För den mansdominerade tekniska förvaltningen sägs exempelvis att man ”för att minska sjukfrånvaron har olika friskvårdsaktiviteter och friskvårdsersättning”.

Omsorgsförvaltningen skriver: ”Genom ett tydligt ledarskap låter vi våra medarbetare växa genom att ge ansvar och befogenheter.”

De fackliga organisationerna ser en tydlig skillnad mellan arbetsplatserna. Viljan att satsa pengar på stora förvaltningar med många kvinnor är mindre än på mansdominerade förvaltningar.

– Vi ser det i högsta grad som en jämställdhetsfråga, något vi påpekat åtskilliga gånger i kommunövergripande samverkansgruppen. Vi vill ha svar på varför det är sådan skillnad, men får bara en massa bortförklaringar, säger Carina Ek.

De fackliga organisationerna ger dock inte upp kampen för en förändring. I en skrivelse till omsorgsförvaltningen begär sex fackliga organisationer friskvårdsförmåner vid kommunens största och mest kvinnodominerade arbetsplats. Kraven är 1?500 kronor per person och år, samt en timme friskvård per vecka på arbetstid.

– Men jag vet inte om vi får gehör i omsorgsnämnden den här gången heller, säger Carina Ek, som hört motargumentet att friskvårdspengen bara utnyttjas av redan aktiva. Förvaltningar som inte ger ekonomiska bidrag säger att man gör annat i stället.

– Men kombinera det då och gör båda sakerna, svarar hon.

Efter ett beslut i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott uppmanas nämnder och styrelser att i budgeten ta upp pengar för hälsa och friskvård. Då kan man tydligare se vad som görs och dra slutsatser av effekterna anser personalchef Mikael Färdigh.

– Det beslutet gör ingen skillnad, tror Carina Ek.

”Vi ser det i högsta grad som en jämställdhetsfråga.”