Lärare tillbaka till skolbänken

– Välkommet, säger Pär-Johan Trulsson, rektor i Furuby och Åryd.

I oktober presenterade regeringen sin proposition om lärarlegitimation och ett riksdagsbeslut kan väntas i vår. Enligt förslaget ska systemet träda i kraft 1 juli 2012, men hur många lärare som måste sätta sig på skolbänken igen kan ingen säga i dag. Bara att de är många.

För att få klarare besked inleder skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö efter årsskiftet en kartläggning av kompetensen inom grundskolan. Förvaltningen har närmare 800 fast anställda lärare och dessutom vikarier. Vilka ämnen har de behörighet för i sin lärarexamen, vilka ämnen undervisar de i och vilken vidareutbildning behöver de?

– Vi måste göra en inventering av alla så fort vi någonsin hinner. Vi kommer att behöva 2011 på oss, säger Gunilla Nilsson på skol- och barnomsorgsförvaltningen.

De stora skolorna kan ha lättare pussla ihop lärare och ämnen, men för de små skolorna blir det värre misstänker Gunilla Nilsson. Många lärare kan ha både erfarenhet och kompetens, men sakna formell behörighet för de ämnen de undervisar i. Och att sådana svårigheter kommer att uppstå räknar rektor Pär-Johan Trulsson med.

– Utifrån befintlig personalstyrka blir det bekymmer att få behöriga lärare i alla ämnen, särskilt i mindre ämnen som slöjd och hemkunskap.

Lärarutbildningarna har ändrats många gånger de senaste decennierna. De som tog examen för många år sedan kan vara behöriga i alla ämnen, men har bara undervisat i ett par. Färskare lärare har ett fåtal ämnen i sin utbildning, men undervisar i fler för att komma upp i heltidstjänster. Innan tjänster och lärare ska pusslas ihop krävs klarare besked.

– Förvaltningen har frågat vilken hjälp vi behöver och att man gör en kartläggning är bra, säger Pär-Johan Trulsson.

Lärarfacken är i huvudsak positiva till lärarlegitimationen, men det kan vara bekymmersamt för den enskilde säger Håkan Georgsson, lärare på Linné­skolan i Älmhult och aktiv i Lärarförbundet.

– Jag tror att många blir oroliga och undrar vad som ska hända med dem. Det för himla mycket med sig, som nog inte alla kommuner tänkt på ännu.

– Legitimation är bra, men alla borde vara med på tåget.

Fritidspedagogen Dan Brorsson är mycket kritisk till att hans yrkesgrupp ställs utanför.

Enligt regeringens förslag ställs fritidspedagogerna utanför när legitimationen införs, något bland annat Lärarförbundet uttryckt missnöje med.

– Men facket borde inte ha köpt paketet om inte alla var med, säger Dan Brorsson, fritidspedagog i Åryd.

När han utbildade sig läste han tillsammans med blivande förskollärare. Att de får legitimation men inte fritidspedagogerna gör honom arg.

– Utan legitimationen blir vi en andra klassens anställda, inte minst när det gäller löneutvecklingen.

Dan Brorsson jobbar mest på fritidshemmet, men också vissa timmar i skolan.

Vad som kommer att hända med skoltiden när lärar­legitimationen införs vet han inte. Även om det är läraren som planerar och utvärderar undervisningen är fritidspedagogen i klassrummet och hjälper eleverna när de har problem med någon uppgift.

– De hjälper till att stötta upp och den skickligheten har de ju kvar även utan legitimation, säger rektor Pär-Johan Trulsson.

Många fritidspedagoger har heltidstjänster tack vare att de också har schemalagd skoltid. Om skoldelen försvinner kan följden bli krympta tjänster eller omplaceringar, men skol- och barnomsorgsförvaltningen har inga svar i dag.

– Hur vi ska hantera fritidspedagogerna måste vi titta på, säger personalchefen Gunilla Nilsson.