Larv bakom glesa trädkronor
– Det kan se ganska tufft ut för träden, men det finns ingen anledning till panik, säger Gunnar Isacsson, insektsexpert på Skogsstyrelsen.
– Om träden blir av med bladen sätter de nya i juli. En kalätning under ett enstaka år betyder inte så mycket. Däremot kan de bli stressade om det sker flera år i rad, då kan de bli mer mottagliga för sjukdomar och andra skadegörare, säger han.
Det är framför allt i Halland och Skåne som många ekkronor blivit bladfattiga, men fenomenet märks även i Kronoberg.
– Vid Ljungby har jag själv sett att det finns en hel del ekar som nu är ordentligt gnagda, säger Gunnar Isacsson.
Hur ofta kommer sådana här angrepp?
– Det är sju eller åtta år sedan senast, så det förekommer då och då. Det kan blossa upp på lite olika ställen, i fjol var det mycket angrepp i norra delen av Kalmar län.
Det är många arter som gnager tidigt på säsongen, den allmänna frostfjärilen är inte ensam. En art med samma beteende som var vanligare förr heter äggvecklare.
– Men ekarna, liksom en del andra trädslag, är anpassade för det. De sätter en helt ny bladskrud om de blivit av med den första, säger Gunnar Isacsson.
Hur är läget med den så kallade eksjukan?
– Den har vi inte sett mycket av de senaste åren, men den var troligen en följd av flera olika stressfaktorer, varav kalätning kan ha varit en, säger han.
Allmän frostfjäril svärmar på hösten då den vinglösa honan lägger ägg uppe i trädens kronor. Den milda vintern har varit gynnsam för äggens överlevnad och nu finns det enorma mängder med larver på de nyutslagna bladen. I mitten av juni är larverna fullvuxna och förpuppar sig i marken.
Larverna äter även på andra lövträd som lind, fruktträd, avenbok med flera.
Kent Axelsson
