M öppnar för obligatorisk lovskola

83 procent av eleverna som lämnade den kommunala grundskolan i juni var behöriga till gymnasiet. Det är en ökning med tre procent jämfört med föregående läsår enligt siffror från utbildningsförvaltningen.

När det gäller antalet niondeklassare i kommunens skolor som nått kunskapsmålen i alla ämnen, ökade andelen från 67 till 72 procent.

– Det ligger oerhört mycket hårt jobb bakom och det är roligt att kunna presentera ett trendbrott. Det har varit stora utmaningar i skolan de senare fyra åren, säger förvaltningschef Camilla Holmqvist.

En av satsningarna som fallit väl ut är att erbjuda lovskola för elever i åttan och nian som riskerar att inte få godkänt.

Nu öppnar Pernilla Tornéus (M), ordförande i utbildningsnämnden, för att göra lovskola obligatorisk för elever som inte når kunskapsmålen.

Tidigare i år föreslog Moderaterna på riksnivå att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda lovskola i fyra veckor från och med sexan. Partiet vill också att lovskola ska vara obligatorisk för alla som riskerar att inte komma in på gymnasiet. För detta krävs en lagändring enligt kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M).

– Om det införs vill vi vara först ut, en pilotkommun, säger hon.

Under tiden har förvaltningen fått i uppdrag att utreda möjligheterna att erbjuda lovskola för elever i sexan och sjuan.

– Det kan vara ett första steg. Att erbjuda lovskola är ett sätt att hjälpa eleverna att få gymnasiebehörighet vilket är nyckeln till ett fortsatt bra liv, säger Pernilla Tornéus (M).

Om utbildningsnämnden säger ja till en utökning av lovskolan, kan det införas först nästa höst spår hon.

Som Smålandsposten tidigare berättat är Fagrabäckskolan en av kommunens högstadieskolor där avgångselevernas betyg höjts mest, med hela 15 procent. Rektor Robert Eriksson berättar hur lärarna inför förra läsårsstarten analyserade hur de kunde ändra sin undervisning för att alla elever skulle kunna höja sig ett steg. Kraven på närvaro skärptes, skolan skrev kontrakt med vissa elever och hade tät kontakt med föräldrarna. Lektionernas struktur liksom studieteknik var andra viktiga faktorer som bidrog till bättre resultat berättar Robert Eriksson.

– Tack vare extrapengar anställde vi elevstödjare och en person som sköter det administrativa. Det är viktigt med olika yrkeskunskaper i skolan där det är komplext att arbeta. En lärare möter både elever som är analfabeter och de som är studiemotiverade, säger Robert Eriksson.

Verksamhetschef Anders Elingfors betonar vikten av att avlasta lärarna med administrativa uppgifter så att de får ägna tiden åt att undervisa. Det har bidragit till skolframgångarna.

– Skolans största utmaning är bristen på lärare. Vi måste locka till oss nya lärare och vidareutbilda vår personal, säger Anders Elingfors.