Många eftersök när viltet dras till vägarna

– Det har varit extremt mycket vilolyckor sedan snön och kylan kom. I hela länet har det fört med sig mellan 10 och 15 eftersök per dygn, säger Wåge Lundgren, stationsbefäl vid Ljungbypolisen men också kontaktperson för eftersöksverksamheten i de västra delarna av Ljungby kommun.

En som märkt av det är Carl Johansson, Hemmesjö, som tillsammans med sin jämthund Rapp när som helst på dygnet kan få i uppgift att söka efter påkörda älgar framför allt längs vägarna från Växjö och några mil söderut.

De utgör ett av de ekipage som efter specialträning uppfyller de hårdare krav som sedan i somras ställs för att vara av polisen godkända eftersökare.

– Att platsen där djuren blir påkörda märks ut är väldigt viktigt för att skadade djur ska hittas så snart som möjligt. Det finns särskilda remsor som delas ut på bilprovningen, men det duger bra att fästa en plastpåse eller något annat som finns till hands på en pinne, säger han.

– Dessutom tycker jag att allt för många trafikanter saknar respekt för vår uppgift. Ibland verkar det som om vi inte finns i deras ögon när vi uppehåller oss i vägkanten, trots att både jag och hunden är väl synliga i reflexer, säger han.

Dessutom är han tveksam till om alla verkligen förstått att alla påkörningar av klövvilt ska anmälas snarast.

– Häromdagen anmälde två bilister strax utanför Växjö att de kört på redan döda rådjur efter tidigare, oanmälda viltolyckor. Det har hänt att även älgar hittas efter oanmälda olyckor, säger Carl Johansson.

Behovet av eftersök varierar i perioder.

– Den senaste tiden har det varit mycket. Men så är ju djuren som oss människor, de är lata och går helst där det är skottat. De lockas upp av saltet, säger han.

En del viltolyckor som inte rapporteras tror Wåge Lundgren inträffar med tunga fordon.

– Det händer att rådjur, men även älg, slår i mellan dragbil och släp på lastbilar utan att föraren märker det.