Mjölkbönder tror på ett gott år

– Det är härligt att det ändrat sig så snabbt. Det ser positivt ut framöver också, säger Joachim Aaby-Ericsson, mjölbonde utanför Alvesta och vice ordförande i Arlas sydsvenska krets.

Höjd betalning för mjölken i flera steg de senaste månaderna följdes vid årsskiftet av ytterligare 19,5 öre per kilo till Arlabönderna som så kallad valutakorrigering. Det tillägget kan läggas till en grundlikvid som annars stigit till 3,11 kronor kilot för konventionellt producerad mjölk.

Det är en välkommen förbättring sedan höjningarna började i augusti.

– Många låg på mellan 2,30 och 2,40 kronor per kilo mjölk när det var som värst, en rekordlåg nivå som innebar tuffa tider.

Svackan i intjäningen kom att vara i ett par år efter det att nedgången hade börjat från en hög nivå 2014.

– Vi fick först vårt gmo-tillägg på knappt tio öre den 1 augusti 2016, något som vi stridit för i många år. Vi har ju dyrare kostnader i Sverige eftersom vi var enda landet med foder fritt från gmo-soja.

– Redan i den vevan hade det första signalerna om stigande världsmarknadspriser på mjölkulver och ost börjat komma. Den första egentliga prishöjningen kom så den 1 september, säger Joachim Aaby-Ericsson.

Sedan har det kommit nya prishöjningar varje månad.

– Mjölkbranschen i hela världen behöver det här uppsvinget, framför allt Sverige. Vi är ju inne i en stor strukturrationalisering. Vi är väldigt olika som mjölkföretag och det finns många åsikter, men alla behövs verkligen. Och alla behöver komma i fatt om inte branschen ska slås ut i Sverige.

– Det är jättebra att det pumpas in lite framtidstro i branschen igen. Mjölksatsningarna har varit körda i botten med väldigt få förprövningar om nya stallar. Det har varit en stark kontrast till uppsvinget bland köttproducenterna.

I Arlas sydsvenska krets, omfattande föreningens leverantörer i Kronoberg, Blekinge och Skåne fanns omkring 170 medlemmar vid årsskiftet, varav ett 100-tal i Kronoberg.

– När kretsen bildades för ett par år sedan var vi omkring mellan 120 och 130 i Kronoberg, så det har hänt en hel del även här, om det känns som vi hängt i bra i länet genom alla duktiga mjölkföretagare som vet vad de vill, säger Joachim Aaby-Ericsson.

På Dansjö gård är han med om att driva en ovanligt stor mjölkgård, men poängterar att betalningen för mjölken är lika viktig för alla.

– Storleken har egentligen ingen betydelse. En stor gård har stordriftsfördelar, men har också nackdelar. Är vi inte effektiva blöder vi desto snabbare om det går utför. En mindre gård inom familjen som har stenkoll på verksamheten kan vara lika lönsam, mycket hänger på personerna bakom, säger Joachim Aaby-Ericsson.

Förhoppningen är att svackorna ska bli kortare i framtiden även om det står skrivet i stjärnorna eftersom det är världsmarknaden som avgör.

– Det är viktigt att framtidstron återvänt. Det är bland det mest destruktiva som finns när branschen har det svårt och pratas ner från alla möjliga håll, inte minst från oss själva. Det kan knäcka en bransch snabbt.

– Men det ser onekligen positivt ut nu. 2017 bör bli ett bra år, säger Joachim Aaby-Ericsson.