Oljan räddar fjärrvärmen

– Det här är en extrem situation vi har. Det är ungefär dubbelt så mycket last vi har i dag som vi har en normal vinter. Om nu en normal vinter ligger på några minusgrader, säger kraftverkschefen Lars Ehrlén.

11 ton olja. Eller 12 ton. Mätaren i entrén på Sandviksverket kan inte riktigt bestämma sig.

När kvicksilvret faller som det har gjort under de senaste dagarna krävs det olja för att klara av att hålla uppe värmen i Växjös fjärvärmesystem.

– Det innebär ju att vi ökar de fossila utsläppen. Växjö är grönare på sommaren i många bemärkelser kan man säga. Men det blir alltid så att det blir orimligt dyrt om man skulle ha fastbränslekapacitet till 100 procent. En liten del på spetsen måste man ta med något som har en lägre investeringskostnad. Och där passar oljan bra, alltså en lägre investeringskostnad för den mängd värme man producerar.

Många av pannorna som värmer Växjöborna är från tidigt sjuttiotal.

Om fyra år, enligt planeringen, ska Veabs nya kraftverk vara igång. Och då kommer behovet av olja sjunka betydligt, enligt Lars Ehrlén.

– Helt utan olja kommer vi inte att klara oss då heller. Men det kommer att bli mycket, mycket mindre, säger han.

Oljeförbrukningen står under 2010 för omkring 10 procent av produktionen av fjärvärme och el. Det är nästan dubbelt så mycket som under 2009 (5,6 procent)

Men biobränslet dominerar alltså stort även ett år med den här kylan.

Enligt Veabs egna siffror ersätter biobränslet cirka 85 500 m3 eldningsolja per år. Detta skulle vid förbränning motsvara ett utsläpp på cirka 249 000 ton fossil koldioxid.

Under torsdagsmorgonen slukade pannorna stora lass med flis, 160 m3 i timmen. Det motsvarar två fullastade lastbilar med släp.

Produktionen av fjärvärme låg på dryga 200 MW mot mer normala 150 MW om det bara är några minusgrader.

– Nu kör vi alla pannorna på Sandviksverket och tillfälligtvis också en reservpanncentral. Så vi kör för fullt. Men vi har ytterligare en reservpanncentral om det skulle behövas.